|
|
USA |
|
|
Världens rikaste land
År 1997 var det 15 procent av barnen i USA som inte fick tillräckligt att äta. År 1998 var samma siffra 20 procent.
DN 000516
År 2000 var medelarbetstiden i USA 40 timmar per vecka, 52 veckor om året.
ILO / DN 020513
USA har skrivit på 10 av de 26 internationella konventioner som finns om mänskliga rättigheter. Kuba har skrivit på 17.
Tidningen Latinamerika #4/2002
Det finns ett starkt historiskt samband mellan USA:s inblandning i internationella konflikter och terroristattacker riktade mot USA.
Studie från det amerikanska försvarsdepartementet 1997, Blum, William (2003), "Myth and Denial in the War on Terrorism", 030812, http://www.counterpunch.com/blum08122003.html 030813
Presidential candidates in the 2000 U.S.
election spent $343 million on their campaigns,
up from $92 million in 1980. Including spending
by political parties, more than $1 billion
was probably spent on the 2000 campaigns.
In the 2000 U.S. election cycle, corporations gave $1.2 billion in political contributions — about 14 times the already considerable amount contributed by labour unions
and 16 times the contributions of other interest
groups.
UNDP: "Human Development Report 2002", p. 4-5
I USA är de ekonomiska skillnaderna mellan människor större än i något annat västland.
HDR 2001 Tabell 12 s. 182
En fjärdedel av den samlade amerikanska arbetskraften, mellan 30 till 40 miljoner löntagare, förnekas sin grundläggande mänskliga rättighet att organisera sig fackligt. Det är tre gånger så många som AFL-CIO organiserar.
AFL-CIO / DN 020714
1997 behövde 21,4 miljoner amerikaner hjälp med pengar för att få mat. De flesta av dem var kvinnor, barn och äldre.
DN 980312
USA - Land of the free
Cheferna på de 365 största amerikanska bolagen tjänar i genomsnitt 419 gånger mer än arbetarna i samma företag.
Metro 990908
Under 90-talet ökade ersättningen till de bäst betalda företagsledarna i USA från 29 gånger en industriarbetarlön till 93 gånger mer än vad en industriarbetare tjänar.
SvD 990530
5,4 miljoner amerikaner lever i undermåliga bostäder, eller har hyresutgifter på mer än halva inkomsten.
Fortune, 9/4/00 / DN 020513
In 1977, the richest 1% of Americans earned as much after taxes as the poorest 49 million Americans. In 1997, the richest 1% of Americans earned as much after taxes as the poorest 100 million Americans.
UNDP: "Human Development Report", 1997 / penpress.org 020529
The income of the top 1% of U.S. families was 10 times that of the median family in 1979 — and 23 times in 1997.
UNDP: "Human Development Report 2002", p. 20
På 1950-talet drabbades årligen några hundra anställda av reprimander på grund av facklig aktivitet. I slutet av 1990-talet hade den siffran stigit till över 20.000, och organisationsgraden hade då fallit till 1920-talets nivå.
Human Rights Watch: "Unfair advantage", 2002 / DN 020714
Landet där vem som helst kan bli rik
Av de som var lågavlönade i Sverige 1986 var det 58 procent som hade lyckats öka sin lön 5 år senare. I USA, där andelen lågavlönade var mer än 5 gånger så stor, var samma siffra 27 procent.
Peeter-Jaan Kask: "Success Story?", LO 1998, en delrapport från LO-projektet Ökad Sysselsättning, s 25. Ursprungligen från OECD Employment Outlook 1996. Som lågavlönad definierades den som tjänade mindre än 65 procent av medianinkomsten.
44 million U.S. citizens lack medical insurance.
U.S. Department of Health and Human Services 1999 / penpress.org 020618
95% of the fifty wealthiest executives and financiers in America at the turn of the century came from upper-class or upper-middle-class backgrounds. Fewer than 3% started as poor immigrants or farm children. Throughout the nineteenth century, just 2% of the wealthiest fifty American industrialists came from working-class origins.
Journal of Economic History, vol. 9 no. 2 (1949), p. 184, Gregory & Neu, "Industrial Elite in the 1870s," in Men in Business (1952), p. 202. 326-28 / penpress.org 020619
För de sämst och medelavlönade i USA innebar 1990-talet att deras reala inkomster faktiskt minskade. Det är i första hand osäkerheten i anställningarna och den låga fackliga organiseringsgraden som håller tillbaka lönekraven.
Forskarna Bernstein/Schmitt/Mishel vid Economic Policy Institute / SvD 990530
Reallönerna för handelsanställda i USA minskade med 14 procent mellan 1980 och 1996. För industriarbetare var siffran 7,7 procent och för byggnadsarbetare 18,3.
Peeter-Jaan Kask: "Success Story?", LO 1998, en delrapport från LO-projektet Ökad Sysselsättning, s 21
Realinkomsterna minskade för 80-90 procent av amerikanerna mellan 1989 och 1995.
Wolman/Colamosca: "The Judas Economy - The Triumph of Capital and the Betrayal of Work", Addison-Wesley Publishing Company Inc. 1997
Av George W Bushs 1600 miljarder dollar i skattelättnader går 80 procent till hushåll med mer än 100 000 dollar i årsinkomst.
Benny Åsman: "Det globala rånet", Moteld 2001, s 27
Andel av medborgarna i USA som ansåg att för mycket makt fanns samlad i händerna på några få stora företag.
| 1969 |
1975 |
1979 |
| 61% |
78% |
79% |
Göran Greider: "Arbetarklassens återkomst", Albert Bonniers förlag 1998, s 82
USA lägger ner 5,8 procent av sin BNP på offentliga hälsoutgifter, och ytterligare 7,3 procent på privata hälsoutgifter. Motsvarande siffror för Sverige är 6,7 och 1,3.
HDR 2001 s 158, statistiken avser år 1998
From 1940 through 1996, expenditures for nuclear weapons ($5.5 trillion), exceeded the combined total federal spending on education, training, employment, and social services; agriculture; natural resources and the environment; general sciences and space research; community and regional development; law enforcement; and energy production and regulation.
Brookings Institution, Atomic Audit: 1940-1996 / penpress.org 020529
I genomsnitt ökade USA:s hushåll sina inkomster med tio procent från 1979 till 1994. Men hela 97 procent av dessa inkomstökningar gick till de 20 procent rikaste av USA:s hushåll.
Jeff Gates: "Statistics on Poverty and Inequality", 1999 / ETC 990910
Vart vinsterna tar vägen
86 procent av aktiestegringen i USA mellan 1989 och 1997 gick till den rikaste 10 procenten av landets befolkning. 42 procent gick till den rikaste procenten.
Jeff Gates: "Statistics on Poverty and Inequality", 1999 / ETC 990910
Countrygruppen Dixie Chick, själva från Texas, sade att de skämdes för att USA:s president George W. Bush var från texas under en konsert i januari 2003. De bannlystes omedelbart av bl.a. Clear Channel, som äger 1 200 radiostationer i USA och sponsrade Bush valkampanj, "av respekt för våra trupper och våra lyssnare". Det anordnades offentliga cd-bränningar av deras skivor över hela den amerikanska södern och mellanvästern. Amerikanska Röda Korset vägrade ta emot en donation från gruppen på en miljon dollar, eftersom de var oroliga för hur det skulle påverka deras finansiering från presidenten. En av gruppmedlemmarnas ranch i Texas slogs sönder, en annan tvingades p.g.a. de ständiga dödshoten att ha beväpnade livvakter dygnet runt.
Nigel Williamson: "Free the Dixie Three", The Guardian 030822, Free the Dixie Three 030907
1999 var ca 43 miljoner amerikaner, en sjättedel av befolkningen, utan sjukvårdsförsäkring. År 1990 var siffran 32 miljoner.
Nyhetsbyrån Knight Ridder 990219 / DN 020513
|
|
|
 |
|
 |
|
|
