|
|
Arbete |
|
|
Gå upp gå till jobbet
90 procent av alla yrkesarbetande skulle sova längre om de inte tvingades upp av väckarklockan.
SKTF-tidningen #16/1999
Monotona arbeten
37 procent av männen och 44 procent av kvinnorna upprepade 1999 samma arbetsmoment många gånger per timme under halva arbetstiden. Det är en ökning sedan 1993, då siffrorna var 33 respektive 40 procent.
År 1995 upprepade 22,3 procent av alla arbetande enbart samma arbetsmoment minst två gånger per minut under minst halva arbetstiden. År 1999 hade andelen stigit till 23,7 procent.
Arbetarskyddsstyrelsen och SCB: "Arbetsmiljön 1999", 2000, och "Arbetsmiljön 1995", 1996 /
Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 228 och 430f
Andelen anställda med enformiga arbeten i Sverige låg konstant kring 20 procent mellan 1968 och 1991. Samtidigt ökade andelen arbeten som inte var enformiga men däremot psykiskt ansträngande från knappt 30 procent till över 40 procent.
SCB / Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 226
Under 1980-talet blev de löpande banden och de enahanda arbetena vanligare, inte ovanligare, i den svenska industrin.
Statens industriverk 1991 / Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 226
Kvinnor arbetar fler timmar än män i nästan alla länder. I i-länder är två tredjedelar av kvinnors arbetstid oavlönad, och en tredjedel avlönad. För män är relationen den motsatta.
Statistik insamlad till HDR 1995 / Nyberg, Anita (2001), "Feministiska ekonomer och feministisk ekonomi", Kvinnovetenskaplig tidskrift #3-4 2001, s 8
Övertid
På frågan om de under den senaste veckan arbetat gratis övertid åt sin arbetsgivare svarade 7 procent av kvinnorna i Sverige, och 14 procent av männen, ja. Det var åtta gånger vanligare bland medlemmar i Saco än bland LO-medlemmar.
Arbetslivsinstitutet / DN 970428
Fyra av tio uppsägningar inom industrin följer andra principer än "sist in, först ut".
Undersökning av Dagens arbete / DN 981015
96 procent av befolkningen föredrar en fast anställning framför ett tillfälligt jobb. Bara 25 procent av de som har fast jobb, men i ett annat yrke än de önskar, är beredda att lämna sin tjänst för en tillfällig anställning i det önskade yrket.
Professor Gunnar Aronsson vid Arbetslivsinstitutet / DN 981120
Av ungdomar 20-24 år hade 72 procent av kvinnorna och 81 procent av männen fast anställning 1990. Siffrorna för 1998 var 43 respektive 63 procent.
SCB / Arena #3/1999
73 procent av LO:s skyddsombud uppgav 2002 att ohälsan på grund av stress hade ökat bara under de senaste tre åren. Av dem menar 86 procent att den huvudsakliga orsaken är att de anställda har för mycket att göra.
Carina Nilsson: ”Psykiska och sociala hälsorisker i arbetet”, LO 2002
Den flexibla arbetskraften
62 procent av de som är tidsbegränsat anställda och 36 procent av de som har ett fast jobb vill ha ett annat jobb, byta eller arbetsplats eller båda delarna. 52 procent av de som har tidsbegränsad anställning i ett jobb de vill ha skulle föredra ett fast jobb även om det vore i ett annat yrke.
Undersökning av Gunnar Aronsson vid Arbetslivsinstitutet / DN 000309
Två undersökningar som genomförts av tidskriften Arbetsmiljö, med några års mellanrum, visar att praktiskt taget alla visstidsanställda – 96 procent – skulle föredra en fast anställning. Liknande resultat finns från en mängd studier.
Nelander, Sven och Bendetcedotter, Madelene (2001), "Anställningsformer och arbetstider 2001", LO/Löne- och välfärdsenheten s 19
En undersökning av arbetsförhållandena i EU 1996 visade att arbetsförhållandena är sämst för den växande grupp som inte är fast anställda.
European Foundation for the Improvement of living and Working Conditions: "Working Conditions in Europe", preliminär version från 960606 / Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 228 och 430f
De flesta tillfälligt anställda uppfattar sin anställningsform som ett hinder för att våga säga ifrån och komma med intern kritik.
Arbetslivsinstitutet: "Arbete & Hälsa" / DN 990519
Antalet juridiska varianter av tidsbegränsade anställningar har ökat från 3 när LAS infördes 1974 till 11 idag.
SOU 1999:139 s 56 / Kurt Junesjö: "Offentlig upphandling", LO 2000, s 48f
Alla gillar småföretag
Det finns ett generellt samband mellan små arbetsplatser och visstidsanställningar - det är särskilt bland de minsta arbetsplatserna som andelen visstidsanställda är hög.
Nelander, Sven och Bendetcedotter, Madelene (2001), "Anställningsformer och arbetstider 2001", LO/Löne- och välfärdsenheten s 18
63 procent av LO-medlemmarna upplever sig som arbetarklass. Detsamma gäller 20 procent av TCO-medlemmarna och 4 procent av SACO-medlemmarna.
LO-statistik från 1998 / Dagens arbete 10/99
Home of the brave
Cirka 10 000 anställda avskedas varje år i USA för att de försöker bilda en fackförening.
AFL-CIO / SvD 990620
1989 hade 25 000 personer i Sverige projektanställning. 1998 hade antalet ökat till 105 000.
SCB / DN 990719
De nya daglönarna?
Flertalet av de som utför sina gamla jobb på entreprenad som egna företagare tvingas att arbeta till lägre lön, utan anställningstrygghet och till en längre arbetstid än anställda inom branschen i övrigt.
Norrskensflamman 980521
1990 jobbade 77 procent av kvinnorna 20-24 år heltid, 1998 endast 56 procent. För männen i samma ålder var siffrorna 93 respektive 84 procent.
SCB / Arena #3/1999
Det öppna samhället
Över en miljon förvärvsarbetande svenskar har på senare år blivit försiktigare med att yttra sig kritiskt om sina chefer, enligt en opinionsmätning DN lät göra 1998. Kvinnor och åldersgruppen 15-59 år var överrepresenterade.
DN 981107
42 procent av svenskarna tycker att människors egna idéer och tankar inte tas till vara i arbetslivet. 22 procent menar att det otrygga arbetsklimatet är det största hindret för att skapa kreativa arbetsplatser.
Gallupundersökning på uppdrag av TCO / DN 990719
Endast 17 procent av tjänstemännen i privat sektor uppgav att alla kunde tänka och tycka helt fritt på deras arbetsplats i en TCO-undersökning från 1998. För offentligt anställda tjänstemän var siffran 14 procent.
DN 981108
Personalutbildning
2,8 procent av arbetstiden, drygt en timme i veckan, går åt till personalutbildning. Småföretag med mindre än tio anställda är sämst och avsätter bara 0,8 procent av tiden, medan företag med mer än 1 000 anställda använder 4,2 procent av arbetstiden till utbildning.
De redan högst utbildade får mest personalutbildning. 75 procent av de anställda med grundskoleutbildning får ingen utbildning i jobbet alls, medan endast 36 procent av de med eftergymnasial utbildning är utan personalutbildning.
Metro 000410
Bara 8,5 procent av LO:s skyddsombud menar att det finns tillräckligt stöd i lagar och föreskrifter för att driva krav på att minska stressen i arbetet och förbättra arbetsorganisationen.
Carina Nilsson: ”Psykiska och sociala hälsorisker i arbetet”, LO 2002
Endast 47 procent av de svenska kvinnorna arbetar heltid.
Aftonbladet 990308
Ungefär 30 procent av de anställda inom LO-området saknar företagshälsovård.
Carina Nilsson: ”Psykiska och sociala hälsorisker i arbetet”, LO 2002
Intensifieringen av arbetstakten
I en undersökning gjordes 1999 av personer som haft samma arbete de senaste 5 åren uppgav 68 procent att arbetstakten hade ökat. Bara 4 procent svarade nej på den frågan. År 1995 svarade 59 procent ja och 5 procent nej på samma fråga.
I undersökningen från 1999 anser 60 procent att de har alldeles för mycket att göra. Över en tredjedel tvingas varje vecka att korta luncher, arbeta övertid eller ta med arbete hem. Det är en kraftig ökning sedan 1989.
Undersökningen visar också att utrymmet för att själv bestämma arbetstakten, lägga upp arbetet eller ta korta pauser för att prata med arbetskamrater har minskat.
Arbetarskyddsstyrelsen och SCB: "Arbetsmiljön 1999", 2000, och "Arbetsmiljön 1995", 1996 / Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 228
Andelen högstressarbeten steg från 13 procent 1981 till 17 procent 1991. Ökningarna gällde alla grupper utom manliga lägre tjänstemän. De stora förskjutningarna gällde kvinnor i underordnad ställning, t ex undersköterskor: Andelen högstressarbeten bland kvinnliga kvalificerade arbetare gick upp från 8 procent till 31 procent.
Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 226
Poängen med facket
Undersökningar från USA visar att lönerna i de företagsdelar där man har kollektivavtal och facklig verksamhet ligger ca 20 procent högre än i de oorganiserade.
SOU 1999:139 s 56 / Kurt Junesjö: "Offentlig upphandling", LO 2000, s 113
Det som är fackanslutna i USA tjänar mer än de som inte är det, men omkring 10 000 anställda om året får sparken från sina jobb för att de försöker organisera fackföreningar. De flesta amerikanska löntagare kan avskedas på fläcken utan att arbetsgivaren behöver ange något skäl.
DN 000924
Arbetsskadorna
Varannan TCO-medlem har stressymptom som nackont och orolig mage.
TCO / DN Debatt 990612
De som arbetar på småföretag sjukskriver sig inte gärna. Trots sjukdom och skador tar de sig plikttroget till sin arbetsplats.
På småföretagen är kunskaperna om förebyggande åtgärder för personalens hälsa ofta bristfälliga. Dessutom är få av de mindre företagen anslutna till företagshälsovård.
Studie vid regionsjukhuset i Örebro / Avisen 981121
41 procent av alla deltidsarbetande, LO-anslutna kvinnor i åldern 16-24 år jobbar mindre än vad de egentligen vill.
LO-rapporten "Förändring av arbetstider och anställningsformer på olika delar av arbetsmarknaden" / Arena #3/1999
Sex timmars arbetsdag
Alla utvärderingar har visat att samhället tjänat mycket pengar på sextimmarsreformen i Kiruna kommun, men att den kommunala ekonomin drabbats hårt. Kostnaden för sjukskrivningar och A-kassa har minskat drastiskt eftersom berörd personal mått bättre, men de ekonomiska förbättringarna har enbart kunnat noteras på statens konton.
TT / DN 990726
I Sverige är ungefär hälften av alla arbetstimmar som utförs avlönade. Det går åt fler oavlönade arbetstimmar till att laga mat och diska, än vad det går åt avlönade arbetstimmar i hela tillverkningsindustrin. Det oavlönade städarbetet tar mer arbetstid än bank- och den avlönade försäkringsverksamheten.
Statistik insamlad till HDR 1995 / Nyberg, Anita (2001), "Feministiska ekonomer och feministisk ekonomi", Kvinnovetenskaplig tidskrift #3-4 2001, s 8
Projektanställda har den största andelen obetald övertid på arbetsmarknaden, förutom företagare och lantbrukare.
SCB / DN 990719
Niohundra tusen yrkesarbetande i Sverige har värk i kroppen eller känner sig stressade av sitt arbete, och haft så stora besvär att de hindrats på jobbet eller i hushållsarbetet. Var tredje av dem har varit sjukskriven på grund av besvären.
Arbetarskyddsstyrelsen / Dagens arbete / Norrskensflamman 990805
De fyra borgerliga partierna är överens i riksdagen om att det måste "bli lättare att visstidsanställa".
1999/2000:AU7 / LO: "Arbetsrätten med en borgerlig regering", 2002, s 2
Endast var tredje LO-skyddsombud uppger att arbetsledare på arbetsplatsen har grundläggande arbetsmiljökunskaper, i en undersökning från 2002.
Carina Nilsson: ”Psykiska och sociala hälsorisker i arbetet”, LO 2002
Vilda strejker
På sjuttiotalet började LO och socialdemokraterna godta strejkbryteri, skadestånd och avsked för strejkande - om det handlade om vilda strejker. Det fick tydliga konsekvenser: 1974 sades 7 städerskor i Skövde upp, 1978 43 arbetare vid Bil & Traktor i boden, 1980 33 anställda vid Norrbottens cementgjuteri i Öjebyn.
Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 120f
Bara 49 procent av de arbetande kvinnorna i Sverige, och 55 procent av de arbetande männen, anser att deras arbete kräver gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Betydligt fler, 77 respektive 73 procent, har läst vidare efter grundskolan.
Näringsdepartementet: "Kompetensparadox?", Ds 2000:49, s 13ff / Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 227
|
|
|
 |
|
 |
|
|
