|
|
Skolan |
|
|
Betyg efter klass
Högstadieskolornas genomsnittsbetyg för 1999 speglade nästan helt omgivningens status. Av de tio skolorna med sämst poäng låg alla utom en i invandrartäta områden runt de tre storstäderna.
Skolan med de högsta betygspoängen, Enskilda gymnasiets grundskola i Stockholm, låg mer än dubbelt så högt som skolan med de lägsta, Fittjaskolan i Botkyrka. Bäst betygskommun var Danderyd strax utanför Stockholm.
TT / SvD 990216
Under perioden 1975-1990 ökade den svenska skolans resurser med 50 procent, men sedan minskade de.
ESO: "Klassfrågan", Ds 2002:11, s 20
Danderyd var den kommun där eleverna hade högst medelbetyg i landet. Efter Danderyd kommer Lund, Täby, Lomma och Lidingö.
Flera kommuner i toppen på betygslistan är förortskommuner till större städer. Det som förenar dem är att de har fler invånare som är långtidsutbildade och har högre medelinkomster är genomsnittet.
Norrskensflamman 960208
Segregationen i Stockholms skolor
När de borgerliga partierna införde betygsintag istället för närhetsgaranti i Stockholms skolor, ökade segregationen på samtliga punkter - kön, föräldrars utbildning och inkomst och invandrarbakgrund.
På bara två år ökade föräldrarnas medelinkomst på Östra real, Östermalm, med nästan 70 procent. Inkomstskillnaden mellan elever som gick på samhällsprogrammet på Södra Latin och i Skärholmen femdubblades.
Skolborgarrådet, Jan Björklund (fp), beställde själv uppgifter från USK om nio skolor med en annan definition av invandrare istället, "två inflyttade föräldrar", och de visade också att segregationen hade ökat. På de fyra förortsgymnasierna hade invandrareleverna ökat med nästan 35 procent på två år.
Etc.se 020328
Den sociala snedrekryteringen finns i hela högskolan, men den är mindre på de små högskolorna. Med den definition Högskoleverket har valt har 37 procent av befolkningen i motsvarande åldrar arbetarbakgrund, men bara 26 procent av högskolestudenterna.
KTH och Stockholms, Uppsala och Lunds universitet har den lägsta andelen studenter med arbetarbakgrund: 16-19 procent. Undantaget är Handelshögskolan i Stockholm, som står i särklass med 4,5 procent studenter med arbetarbakgrund.
Den sociala snedrekryteringen är störst på långa utbildningar som leder till statusyrken med höga löner: till exempel läkare, jurist eller civilingenjör. Studenter med arbetarbakgrund är däremot väl representerade på kortare utbildningar, till exempel högskoleingenjörsutbildningen, lärarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen. Befolkningens sociala struktur i högskolornas närområden har också en viss betydelse.
Högskoleverket: "Den sociala snedrekryteringen består", 020528
Höga betyg ingår i priset
Elever i fristående skolor har betydligt högre betyg än elever som går i kommunala skolor. Medelbetyget från alla elever som gick ut nionde klass vårterminen 1995 var 3,21. Eleverna från friskolorna hade 3,54 i medelbetyg.
Norrskensflamman 960208
Mellan 1975 och 1999 minskade andelen jobb med låga utbildningskrav i Sverige från 40 till 25 procent medan andelen jobb med höga krav på utbildning samtidigt ökat från 20 till 35 procent.
LO: ”Lyfter floden alla båtar?”, 2002, s 25
Chipsföretaget Walker bedriver projekt för att ge fler böcker och datorer till skolor i Skottland. Som motprestation måste eleverna samla ihop en stor mängd kuponger som finns på deras chipspaket.
Ordfront Magasin #1-2/2002
År 1979 gick 79 procent av eleverna i grundskolan vidare till gymnasiet. Drygt 20 år senare är siffran uppe i 98-99 procent.
Från Riksdag & Departement #10/2002
Utbildning lönar sig
För varje utbildningssteg - från grundskola till 2-årigt gymnasium till 3-årigt gymnasium till kort högskoleutbildning (under tre år) - ökar månadslönen med en dryg tusenlapp. Men att utbilda sig mer än tre år på universitet höjer i ett slag lönen med drygt fyra tusen, och den som har genomgått forskarutbildning kan se fram emot ytterligare nästan åtta tusen i månaden.
DN 990831. Siffrorna är genomsnitt för 1996.
Det finns ett klart statistiskt samband mellan mindre klasser och bättre elevprestationer. Detsamma gäller högre utgifter per elev och bättre elevprestationer.
ESO: "Klassfrågan", Ds 2002:11, s 26
Andelen högstadieelever med låga betyg (lägre än 3,0 i snitt med det gamla betygssystemet) är tre-fyra gånger så stor bland elever med arbetarbakgrund som bland elever tillhörande de högsta skikten.
Samtidigt är det ungefär fyra gånger så många av eleverna från de högsta skikten som har höga betyg (högre än 3,9 i snitt) jämfört med de med arbetarbakgrund.
SOU 2000:39, s. 66-67 / LO: ”Lyfter floden alla båtar?”, 2002, s 29
Den genomsnittliga utbildningstiden har ökat med 3 år för lägre och högre tjänstemän sedan 1968, och 2,5 år för högre tjänstemän. För arbetare har den ökat med 3,7 år.
LO: ”Lyfter floden alla båtar?”, 2002, s 25
Antalet elever per lärare i den svenska skolan minskade för varje år mellan 1975 och 1991, för att sedan i snabb takt öka igen fram till 1997.
Åren 1997-1999 gick det i genomsnitt lite mer än 13 elever på varje lärare, vilket motsvarar 1977 års nivå. Siffran var som lägst 1991: mindre än 11 elever per lärare.
ESO: "Klassfrågan", Ds 2002:11, s 21
|
|
|
 |
|
 |
|
|
