|
|
Offentlig sektor |
|
|
Också ett sätt att bekämpa arbetslösheten
Mellan 1991 och 1997 minskade antalet kommunalanställda med cirka 150 000 personer.
Svenska Kommunalarbetareförbundet (1999), "Välfärdsprogrammet", antaget vid förbundsmötet i Kalmar den 1–2 juni 1999, s 20
År 2002 var 51 procent av primärvårdsmottagningarna i Stockholms län i privat regi.
Dagens Medicin 021029
Vems jobb försvinner?
Totalt sett utgör kvinnor omkring 80 procent av de anställda i landsting och kommuner.
Ds 2000:49 s 132
Av de ca 275 000 personer som är anställda inom äldreomsorgen, både kommunal och privat, är 90 procent kvinnor.
Svenska Kommunalarbetareförbundet (2000), "Vardagens hjältar", s 5
94 procent av alla anställda inom den kommunala barnomsorgen är kvinnor.
SCB:s På tal om kvinnor och män 2000
Staten, kommunerna, landstingen och deras bolag köper varor och tjänster för mer än 400 miljarder om året. De inköpen motsvarade ca 20-25 procent av Sveriges BNP 1997.
SOU 1999:139 s 56 / Kurt Juesjö: "Offentlig upphandling", LO 2000, s 9 och 14
Offentlig sektor i siffror
Antalet anställda i välfärdstjänsterna, i både offentlig och privat regi, var totalt sett detsamma mellan 1995 och 1999. Däremot förändrades fördelningen mellan olika områden (bland annat beroende på de demografiska förändringarna).
| Område | 1995 | 1999 | Förändring |
| Barnomsorg | 155 000 | 129 000 | -17% |
| Hälso- och sjukvård | 344 000 | 312 000 | -9% |
| Vård och omsorg | 247 000 | 281 000 | +14% |
| Grundskola | 151 000 | 170 000 | +13% |
| Gymnasie, Komvux m m | 54 000 | 59 000 | +9% |
SCB: "Statistiska bilder av privatiseringen av välfärdstjänster", 2001, s 19
Antalet anställda i välfärdstjänsterna (vård, skola och omsorg) minskade för varje år från 1995 (895 000) till 2001 (869 000). Samtidigt ökade andelen av dem som jobbade för privata aktiebolag från 4 procent till 7 procent.
Antalet som arbetade för andra privata organisationer ökade mycket sakta, och låg omkring 3 procent under hela perioden. Bland dem utmärker sig de ideella föreningar, som var de enda vars anställda minskade i antal (från 11 000 till 10 000).
Det innebar att andelen som arbetade i offentlig regi föll (från 93 procent till 88 procent), liksom antalet (från 831 000 till 765 000).
SCB: "Statistiska bilder av privatiseringen av välfärdstjänster", 2001, s 3f
Hellre privat än effektivt?
Om du är amerikan dör du tidigare och får stå ut med handikapp under större delar av livet än om du kommer från något annat utvecklat land.
WHO / DN 000605
I USA går en dubbelt så stor andel av BNP som i Sverige till sjukvården.
Henrekson, Magnus och Lundgren, Nils (2001), "Välfärdsstaten mot sammanbrott", DN Debatt 010415
Ger privatisering högre kvinnolöner?
Skillnaderna mellan kvinnor och män med samma utbildning är större inom privat än inom offentlig sektor, även inom samma yrken. I den kommunala förvaltningen tjänar de män som är ekonomer 5 procent mer än de som är kvinnor och i den statliga är siffran 6 procent, men i den privata sektorn är den hela 18 procent. Socialsekreterare tjänar lika mycket oberoende av kön, men de män som arbetar som socionomer i den privata sektorn tjänar 19 procent mer än de av sina kolleger som är kvinnor.
Agnes Wold i DN 010723, utgår från SACO:s lönestatistik
Under perioden 1990-1998 minskade antalet anställda i vården med 80 000. Antalet allmänläkare och sjuksköterskor i primärvården har knappt ökat alls mellan 1992 och 1999.
Överläkaren #2/2001
När Konsumentverket testade tandvården fyra år efter Tandvårdsreformen 1999 kom de fram till att tandvårdsmarknaden "inte [kan] sägas vara en konkurrensutsatt marknad i gängse mening". Olika tandläkare föreslog helt olika behandlingsalternativ för samma patienter: i ett fall varierade kostnadsförslagen från 550 till 12 000 kronor, i ett annat från 4 000 till 150 000 kronor.
Konsumentverket, pressmeddelande 2003-12-22, http://www.ko.se/mallar/sv/pressmeddelande.asp?lngArticleId=3437&lngCategoryId=509 040111
|
|
|
 |
|
 |
|
|
