|
|
Sveriges ekonomi |
|
|
I en studie av konsultfirman KPMG Bohlins i Kanada, som jämförde företagens kostnader i olika länder, kom Sverige på andra plats. Det var efter Kanada, men före USA, Storbritannien, Italien, Tyskland och Frankrike.
Studien utgick från ett medelstort tillverkningsföretags totala kostnader under en tioårsperiod och i tre olika städer. I Sverige omfattade studien Göteborg, Malmö och Karlskoga.
Sverige excellerar med generellt låga kostnader. Bara på el och transporter är man billigast, men sedan kommer en rad andraplatser med låga arbetskraftskostnader, låg beskattning av företaget, goda avskrivningsmöjligheter osv.
Studien tog inte med beskattningen av privatpersoner, utan konstaterar att det egentligen inte har något med investeringsbeslut att göra.
DN mars 1998
Sverige - ett billigt val
1997 var Sverige det tredje mest populära EU-landet att investera i för amerikanska företag.
ETC #6/1998
Räknat från 1995 till och med första halvåret 2001 hade svenska företag köpt ungefär 75 procent fler företag i utlandet än utländska företag har köpt i Sverige. För varje år 1995-2000 var de svenska företagens uppköp utomlands betydligt större än de utländska företagens uppköp i Sverige. För första halvåret 2001 var de också något större.
LO: "Ansiktslöst - ansvarslöst", 2001, s 25
Sverige är inte alls något skattemässigt extremfall. De vanligaste jämförelserna är missvisande: för det första för att de flesta länder, till skillnad från Sverige, inte beskattar transfereringar, och för det andra för att Sveriges stora offentliga överskott i praktiken är
i förväg betalad skatt. Länder som Danmark, Belgien och Italien är helt i samma nivå som Sverige.
Lars Ernsäter mfl: "Tre synpunkter på skattesänkningar", LO 2001, s 6
De tre stora elbolagen, finskt dominerade Fortum/Birka, statliga Vattenfall och tyskt ägda Sydkraft, står för över 80 procent av den svenska elproduktionen och för hälften av elhandeln till konsumenterna.
Falu Kuriren 011210
År 1995, när den svenska statsskulden var som störst, hade Sverige den näst lägsta finansiella nettoskulden i EU. Så är det fortfarande.
Johan Ehrenberg & Sten Ljunggren: "Ekonomihandboken", Leopard Förlag 2002, s 41f
De lönsamma svenska storföretagen
Under perioden 1993 till första halvåret 2001 gjorde svenska företag direktinvesteringar i utlandet för drygt 1 100 miljarder kronor, medan utländska företag direktinvesterade i Sverige för omkring 950 miljarder kronor.
Riksdagens finansutskott i 2001/02:FiU1
ICA, KF och Axfood (som bland annat äger Hemköp) står för 90 procent av omsättningen på den svenska livsmedelsmarknaden.
Konkurrensverkets utredning 2000:2 / Vision 010325
Företagsskatten i Sverige motsvarar bara tre procent av BNP, vilket är bland de lägsta siffrorna i Europa.
Aftonbladet 020126
Produktiva satsningar
Totalt investerades drygt 33 miljarder kronor i marknadskommunikation i Sverige under 1998. Enligt marknadsundersökningar var 48 procent av svenska folket negativa till reklam 1998 och andelen negativa har ökat konstant under de senaste åren. Kostnaderna för radio- och TV-reklam motsvarar hela statens utgifter förföräldraförsäkringen.
Gregow, Karin, "Hur många svenskar tål världen?", Naturskyddsföreningen förlag 2000, s 15
Skillnaden mellan retorik och verklighet
I den borgerliga regeringens budgetproposition från 1993 slås det fast att det är nettoställningen som är det "mest relevanta måttet" på statsskulden, inte bruttoskulden. Skillnaden är att i nettoskulden är statens finansiella tillgångar, dvs värdepapper och annat som kan säljas utan problem, avdragna.
Proposition 1993/94:150, bilaga 1.1, s 181 / Stefan Koch: "Höger om!", Ordfront förlag 1999, s 66
När den svenska nettostatsskulden var som störst 1995 var den 22,8 procent av BNP. EU snittet låg då på 55 procent. År 1999 var Sverige är nere i tio procent, medan EU-snittet var 58 procent.
OECD, Economic Outlook dec 1999, tab 35 / ETC 000501
Den offentliga sektorns nettoskuld vände år 2001 till en nettoförmögenhet, dvs de finansiella tillgångarna är större än skulderna. Nettoförmögenheten beräknas till 47 miljarder år 2002.
Regeringens proposition 2001/02:100, 2002 års ekonomiska vårproposition, s 76
Den ofrivillige egenföretagaren
60 procent av de svenska småföretagen avlönar bara ägaren, och bara 10-15 procent av dem växer. En fjärdedel av de nya företagarna uppger att de startat eget för att slippa arbetslöshet.
LO-tidningen 000505
Privatvärdar tar i snitt ut 15 procents vinst från hyresintäkterna, medan motsvarande siffra för allmännyttan är 4 procent.
Vår bostad #2/2001
Den offentliga sektorns räntekostnader och kapitalinkomster
| 1990 | 1995 | 2000 |
| Ränteutgifter | 87 | 122 | 91 |
| Kapitalinkomster | 103 | 100 | 72 |
Johan Ehrenberg & Sten Ljunggren: "Ekonomihandboken", Leopard Förlag 2002, s 38
156 000 personer i åldern 20-27 år bodde hemma hos sina föräldrar år 2001. Av dem vill 9 av 10 flytta hemifrån.
Hyresgästföreningen, faktablad 2002
Sverige har den lägsta fattigdomen i världen enligt UNDP:s skala HPI-2, 6,8 procent. USA har den största fattigdomen av de rika länderna, 15,8 procent enligt samma skala.
UNDP: "Human Development Report 2002", undp.org/hdr2002/facts.html 020801
Sverige är det land i EU som netto betalar den största andelen av sin BNP till EU, 0,5 procent.
Röda EU-fakta #7/2001 / EU-kommissionen september 2001
Det produktiva Sverige
Svensk industri hade den snabbaste produktivitetsökningen bland de ledande industriländerna mellan 1992 och 1997, enligt det amerikanska arbetsmarknadsdepartementet. Siffrorna för Sverige är betydligt starkare än för majoriteten av konkurrentländerna och högre än för de tidigare utpekade undren Storbritannien och Italien.
Även om man ser längre tillbaka, på perioden 1980-1997, har Sverige en stark produktivitetsutveckling: tydligt snabbare än bl a USA och Tyskland. Inget annat land i Europa har haft så stor produktionsökning som Sverige under den perioden.
Kostnadsutvecklingen utfaller också gynnsamt för den svenska industrins del. Per arbetstimme och producerad enhet sjönk lönekostnaderna - i nationell valuta - i Sverige med 2,1 procent mellan 1996 och 1997.
SvD 990521
Det svenska pensionssystemet är extremt beroende av börsen jämfört med pensionssystemen i andra länder. Förutom Finland finns det inget annat land som har en så hög andel av det statliga pensionssparandet placerat på börsen.
Metro 020425
Tillväxtens Sverige
Investmentbanken Merrill Lynch publicerade i september 2000 en granskning av 35 av världens mest utvecklade länder, där de kom fram till att inget annat land har större tillväxtpotential än Sverige de närmaste fem åren.
Aftonbladet 0001902
De senaste åren har Sveriges tillväxt varit högre än genomsnittet i såväl OECD som EU, samtidigt som inflationen varit en av de lägsta i industrivärlden.
Riksdagens finansutskott i november 2001 (2001/02:FiU1)
Wallenbergfamiljens ägardominans i de svenska storföretagen är unik. I inget annat land har en enda familj haft och har lika stor ekonomisk makt. Också de starka band som finns mellan svenska banker och storföretag är ovanliga internationellt.
Jerry Hagstrom: "To be, not to be seen. The mystery of Swedish business", 2001 / Finanstidningen 010919
|
|
|
 |
|
 |
|
|
