Alkohol
Arbete
Arbetslöshet
Brott och straff
Fascism
Feminism
Historiska anekdoter
Högerns historia
Imperialismen
Inkomster
Klassamhället
Kuriosa
Media
Miljö
Offentlig sektor
Överklassen
Rasism
Skolan
Storbolagen
Svenska fascister
Sveriges ekonomi
USA
Utplundrade länder
Vapenindustrin
Världsekonomin


Historiska anekdoter
 
Svårsmält
1869 dömdes Fäderneslandets utgivare JF Dahlman till två års straffarbete för "Lasteliga yttranden om konungen", för att under svältåret ha publicerat menyn från en kunglig bankett utan ytterligare kommentarer.
Hemsidan www.republik.nu 001023

Sverige hade statligt erkänd prostitution i över 40 år i slutet på 1800-talet.
Apelsinflickan av Lena Kallenberg / Arena #3/1999

År 1900 tillämpade inte ett enda land rösträtt för alla, kvinnor som män.
DN 000101

1913 förbjöds fotbollsmatcher vid Sandvikens hemmaarena, och arbetarlaget Sandvikens AIK förbjöds också att spela i Gävle sedan en match mot borgerlighetens Gefle IF urartat i slagsmål mellan lagens supportrar.
DN 000326

I Frankrike fanns det 155 biltillverkare 1914. Idag finns det två.
Benny Åsman: "Det globala rånet", Moteld 2001, s 40

Samlingsregeringen tar sitt ansvar
1939 tvingades alla utländska medborgare i Sverige, 20 000 människor, registrera sig och svara på om de eller deras föräldrar var judar. Uppgifterna lämnades till utlänningsbyrån, där byråinspektör Robert Paulsson skickade dem vidare till nazistiska organisationer i Sverige och till Gestapo i Tyskland.
DN 001113

Biltillverkaren Ford erkände inte den fackförening som bildats av dess anställda förrän 1941.
Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 213

Under hösten 1941 arkebuserade tyskarna norska fackföreningsmän. Svenska LO:s ordförande August Lindberg sa då: "Jag avstår att ge uttryck för den känsla av avsky, som vi erforo vid detta brott." Efter påtryckningar från statsminister Per Albin Hansson gick Lindberg med på att TTs referat ändrades till "Jag avstår från att ge uttryck åt vad vi känner inför detta."
Maria-Pia Boëthius: "Heder och samvete", Ordfront förlag 1999

Under andra världskriget fick en nazisoldat förtroendeuppdraget att lära kungens systrar, "Hagasessorna", att köra bil.
Bosse Schön i DN 010823

Sverige och det ockuperade Norge
I mars 1942 införde 17 svenska tidningar en likalydande artikel som var en sammanställning av styrkta vittnesmål om att det förekom tortyr i norska fängelser. Det ledde till masskonfiskation. Samtliga sjutton tidningar beslagstogs av Sveriges justitieminister K G Westman.
Maria-Pia Boëthius: "Heder och samvete", Ordfront förlag 1999

Under andra världskriget levererade Sverige 11 miljoner ton järn per år av de 15 miljoner ton som Hitlertyskland behövde.
Jerry Hagstrom: "To be, not to be seen. The mystery of Swedish business", 2001 / Finanstidningen 010919

2 140 000 tyska soldater transporterades genom Sverige under andra världskriget.
Ordfront Magasin #9/99

Under andra världskriget stödde mellan 10 och 13 procent av det amerikanska folket en fullständig utrotning av det japanska folket. I en undersökning av Fortune Magazine från december 1944 ville 13 procent se en kampanj för att "döda alla japaner" efter krigsslutet.
En annan undersökning av samma tidning ett år senare kom fram till att 22,7 procent av amerikanerna önskade att "många fler" atombomber hade släppts över Japan "innan Japan fick en chans att kapitulera".
År 1945 menade var fjärde amerikansk militär att USA:s primära mål inte var att tvinga fram Japans kapitulation, utan att döda så många japaner som möjligt.
John W. Dower: "War Without Mercy: Race and Power in the Pacific War", New York: Pantheon Books, 1986, ISBN 0-394-50030-X / www.udel.edu/udparallel/barbc/racism.htm 020716

Kontorshistoria
Först efter andra världskriget blev det accepterat att ha bilder på sina barn på kontoret.
Birgitta Conradsson, etnolog / Metro 000606

Den 7 augusti 1952 beslutade Radiotjänst att inte låta kommunisterna framträda i radio inför valet. Samtidigt uteslöts också kommunistiska tidningar från statsministerns presskonferens, på initiativ av övriga tidningar.
DN 991229

Mellan 1952 och 1975 sjönk företagsskattens andel av de totala intäkterna i USA från 32,1 procent till 11,4 procent.
Naomi Klein: "No logo", s 57

Sovjetunionen stiftade som första land i världen lagar om "lika lön för lika arbete" strax efter oktoberrevolutionen 1917. I praktiken kom det kvinnodominerade arbetet dock att både betraktas och avlönas sämre än det mansdominerade.
Katz, Katarina (2001), "Transitionsekonomierna och kvinnoarbetet", artikel i Kvinnovetenskaplig Tidskrift #3-4/2001

I maj 1960 utlyste LO en bojkott av varor från Sydafrika. Vid samma tid knöt man också nära kontakter med den svarta fackföreningsrörelsen där, vilket var en del av upptakten till den svenska folkrörelsen mot apartheid.
TLM #3/1994, s 54

Bara vi slipper revolutioner
SAF delade 1969 ut ett litet häfte i skolorna som hette Välfärd. Där var prognosen optimistisk: år 1985 skulle alla miljöproblem vara lösta, år 1990 skulle alla u-landsproblem ha ordnat sig och år 2000 skulle alla tråkiga arbeten utföras av robotar.
Norrskensflamman 020221

År 1972 skrev 2,7 miljoner människor i Sverige på ett upprop mot Vietnamkriget. Samtliga fem riksdagspartier skrev ocså under.
Stefan Koch: "Höger om!", Ordfront förlag 1999, s 31

Av bandinspelningarna från Vita Huset framgår att Richard Nixon var uppenbar antisemit. Bland annat menade han att en stor del av kritiken mot Vietnamkriget berodde på att det fanns så många liberala judar i media.
DN 020302

Den folklige prins Bertil
När prins Bertil inför invigningen av en kongress i Singapore visade sig vara störtförkyld fick hotellets hela kökspersonal, efter råd från prinsessan Lilian, finhacka 1000 vitlöksklyftor och lägga i ett hett bad. Och tänk - prins Bertil kunde inviga kongressen redan samma kväll!
DN 990206

Det tog 28 år innan definitionen på flykting i den svenska utlänningslagen vidgades så att den stämde överens med den som finns i FN:s flyktingkonvention av 1951.
Peter Nobel: "Sverige obstruerar mot FN", ordfront.se 020205

Reaganomics
Mellan 1977 och 1988 ökade de rikaste 10 procenten av hushållen i USA sin genomsnittliga inkomst med 16 procent. De rikaste 5 procenten ökade med 23 procent, och den rikaste procenten med 50 procent.
De 80 procent fattigaste minskade däremot sin inkomst, och ju lägre inkomst de hade från början desto mer förlorade de.
Kevin Phillips: "The Politics of Rich and Poor", 1990 / Susan George: "A short history of neo-liberalism", 1999, zmag.org 020205

Ideologiproduktion var ordet
Från det att Wallenbergs trogna direktör Curt Nicolin blev ordförande i SAF 1976, fördubblades medlemsavgiften på tio år. Pengarna användes bland annat för att starta en mängd opinionsbildande organisationer.
1978Timbro, Ratio, opinion
1979Näringslivets presstjänst, Näringslivets Energiinformation
1980Näringslivets Ekonomifakta, Ung Företagsamhet
1981Svenska Managementgruppen
1982Market Corner, Näringsliv i Samverkan, Folket mot Löntagarfonder
1983Näringslivets förlagsdistribution, Marknadsekonomiskt alternativ för Sverige, 4-oktober-kommittén
1984Pysslingen
1985Frescati sommarseminarier, Kvinnor för en borgerlig regering
1987Nätverket den nya frihetstiden, Mångfalden

Sven Ove Hansson & Anna-Lena Lodenius, Operation Högervridning, 1989, s 20 / Stefan Koch: "Höger om!", Ordfront förlag 1999, s 53 och s 103

Av Margaret Thatcher och John Majors skattesänkningar i Storbrittanien på 1980-talet gick 29 procent till en procent av befolkningen. De som tjänade 10 gånger så mycket som den genomsnittliga lönen fick skattesänkningar på 21 procent, medan en person som bara tjänade hälften av genomsnittslönen tvärtom fick betala 7 procent mer i skatt.

Susan George: "A short history of neo-liberalism", 1999, zmag.org 020205

Under folkomröstningen om EU 1994 förfogade ja-sidan över ungefär tjugo gånger så stora resurser som nej-sidan. Det privata näringslivet satsade närmare en miljard kronor på att övertala folk att rösta ja.
Rune Premfors, professor i statskunskap på Stockholms universitet / Norrskensflamman 991118

Karl Marx valdes 1847 till vice ordförande i Demokratiska sällskapet för alla länders förenande.
Franz Mehring: "Karl Marx - hans livs historia", 1918, s 211