Alkohol
Arbete
Arbetslöshet
Brott och straff
Fascism
Feminism
Historiska anekdoter
Högerns historia
Imperialismen
Inkomster
Klassamhället
Kuriosa
Media
Miljö
Offentlig sektor
Överklassen
Rasism
Skolan
Storbolagen
Svenska fascister
Sveriges ekonomi
USA
Utplundrade länder
Vapenindustrin
Världsekonomin


Nya fakta 2002-03-03
 
Fyra av tio uppsägningar inom industrin följer andra principer än "sist in, först ut".
Undersökning av Dagens arbete / DN 981015

96 procent av befolkningen föredrar en fast anställning framför ett tillfälligt jobb. Bara 25 procent av de som har fast jobb, men i ett annat yrke än de önskar, är beredda att lämna sin tjänst för en tillfällig anställning i det önskade yrket.
Professor Gunnar Aronsson vid Arbetslivsinstitutet / DN 981120

De flesta tillfälligt anställda uppfattar sin anställningsform som ett hinder för att våga säga ifrån och komma med intern kritik.
Arbetslivsinstitutet: "Arbete & Hälsa" / DN 990519

De nya daglönarna?
Flertalet av de som utför sina gamla jobb på entreprenad som egna företagare tvingas att arbeta till lägre lön, utan anställningstrygghet och till en längre arbetstid än anställda inom branschen i övrigt.
Norrskensflamman 980521

Endast 47 procent av de svenska kvinnorna arbetar heltid.
Aftonbladet 990308

De som arbetar på småföretag sjukskriver sig inte gärna. Trots sjukdom och skador tar de sig plikttroget till sin arbetsplats.
På småföretagen är kunskaperna om förebyggande åtgärder för personalens hälsa ofta bristfälliga. Dessutom är få av de mindre företagen anslutna till företagshälsovård.
Studie vid regionsjukhuset i Örebro / Avisen 981121

Åtta av tio femtonåringar är inte nöjda med sin kropp.
SvD 990512

Representation
I Sverige utgör män...
67 procent av landshövdingarna
54 procent av statssekreterarna
50 procent av statsråden
77 procent av myndighetscheferna
77 procent av justitieråden
57 procent av riksdagsledamöterna
81 procent av regeringsråden
73 procent av överåklagarna
87 procent av polischeferna
100 procent av chefsredaktörerna
Expressen / Belinda Olsson & Linda Norrman Skugge: "Fittstim", DN Bokförlag 1999

84 procent av poliserna i Sverige är män.
DN 990309

14 stycken, eller 1,4 procent, av Sveriges 500 största företag med dotterbolag (totalt 886 bolag) har en kvinna som VD.
Veckans Affärer / SvD 990325

Under sommarhalvåret lägger svenska kvinnor ner en halv miljon kronor om dagen på att ta bort oönskad hårväxt.
Kristina Thulin & Jenny Östergren: "X-märkt", Rabén och Sjögren 1998

57 procent av flickorna i årskurs nio tycker att de är för tjocka.
Folkhälsoinstitutets undersökning av skolbarns hälsovanor 1997/98

I den privata sektorn är 80 procent av cheferna män, medan 60 procent av de anställda är män. I den offentliga sektorn är 60 procent av cheferna män medan bara närmare 30 procent av de anställda är det.
SCB: "På tal om män och kvinnor" 1998 / DN 980820

Kvinnor inom LO tjänar i genomsnitt 84 procent av vad männen gör. Samma siffra för TCO är 78 procent och för Saco 76 procent.
LO:s utredningsenhet / DN 990309

Tolerans mot våld
Kvinnor har en mer restriktiv inställning till våld och våldsanvändning än män. Skillnaderna återfinns oavsett om frågorna gäller politik, kultur eller till exempel familjeliv. Den enda grupp som inte uppvisar några könsskillnader i synen på våld och våldsanvändning är barn (de grupper som undersökts är 6- och 9-åringar).
Ulf Bjereld: "Kön och politiskt våld", Gidlunds 1998 / DN 981124

Bara 10 procent av dagarna med föräldrapenning för vård av barn tas ut av män, vilket ändå är betydligt mer än de 0 procent statistiken för 1974 visade upp.
SCB: "På tal om män och kvinnor" 1998 / DN 980820

Det finns inga undersökningar som tyder på att miljövänliga livsmedel är bättre för hälsan.
Livsmedelsverket / Metro 990705

USA har mellan fem och tio gånger så stor andel av befolkningen i fängelse som Västeuropa. Nästan varannan av internerna är svart, trots att de bara utgör 12 procent av befolkningen.
The Economist / Metro 990401

Det finns inga som helst vetenskapliga hållpunkter för att det finns mänskliga "raser" som har gener som andra saknar. Den genetiska skillnaden inom en "ras" är större än skillnaderna mellan grupperna.
Ulf Pettersson, professor i medicinsk genetik vid Uppsala biomedicinska centrum / TT / SvD 990521

I en studie av konsultfirman KPMG Bohlins i Kanada, som jämförde företagens kostnader i olika länder, kom Sverige på andra plats. Det var efter Kanada, men före USA, Storbritannien, Italien, Tyskland och Frankrike.
Studien utgick från ett medelstort tillverkningsföretags totala kostnader under en tioårsperiod och i tre olika städer. I Sverige omfattade studien Göteborg, Malmö och Karlskoga.
Sverige excellerar med generellt låga kostnader. Bara på el och transporter är man billigast, men sedan kommer en rad andraplatser med låga arbetskraftskostnader, låg beskattning av företaget, goda avskrivningsmöjligheter osv.
Studien tog inte med beskattningen av privatpersoner, utan konstaterar att det egentligen inte har något med investeringsbeslut att göra.
DN mars 1998

Undernäring
Varje år dör elva miljoner barn av sjukdomar och undernäring. Närmare fem miljoner skulle kunna räddas med bättre utbyggd sjukvård och ett förbättrat näringsintag, bland annat genom amning.
70 procent av dödsfallen i u-länderna beror på lunginflammation, diarré, mässling, malaria eller undernäring. Ofta är det en kombination av dessa orsaker.
WHO / Metro 980910

Tjugoen procent av alla världens barn växer upp utan att få gå i skola. Det motsvarar 130 miljoner barn. En majoritet av dem är flickor, 56 procent. Skillnaden i skolgång mellan flickor och pojkar är störst i Sydasien (Indien, Bangladesh och Pakistan) och obefintlig i Latinamerika och västvärldens industriländer.
Utöver det lämnar 150 miljoner barn skolan innan de når årskurs fem. Det är ytterligare 30 procent av världens alla barn. Hälften av alla världens barn får med andra ord ingen eller helt otillräcklig utbildning.
Unicefs årsrapport 1998 / DN 981209

Enligt FN beror nöden inte alls på att det råder brist på livsmedel eller rent vatten i världen. Tvärtom finns det mer än någonsin. Problemet är att det som finns fördelas så ojämnt. Enligt FN:s beräkningar skulle hela jordens grundläggande behov av mat, dricksvatten, utbildning och sjukvård kunna täckas av en fyraprocentig skatt på världens 225 största förmögenheter.
Le Monde Diplomatique, november 1998 / etc.se 981219

I nästan alla Sveriges kommuner är det dyrare att bo i villa än i hyresrätt. En villa på 145 kvadrat är i genomsnitt 1 600 kronor billigare att bo i än i en motsvarande hyreslägenhet. Kostnaden för hyresrätten är i genomsnitt 7 466 kronor i månaden, medan villan kostar 5 846 kronor. I 223 kommuner är det mer än 1 000 kronor dyrare att bo i hyresrätten än i villa.
Undersökning av Privata Affärer / DN 990429

Myterna om ungdomar
60 procent av de som är mellan 16 och 29 år kan tänka sig att gå med i ett politiskt parti, att jämföras med 67 procent för de mellan 35 och 74 år.
Av den första gruppen kan 65 procent tänka sig att aktivera sig politiskt. Med andra ord är det bara 5 procent av ungdomarna som bara kan tänka sig att arbeta politiskt utanför partierna.
Över hälften av ungdomarna föredrar ett ekonomiskt jämlikt samhälle framför ett samhälle där flitiga och dugliga premieras, vilket är mer än för de äldre.
Ungdomsstyrelsens studie "Ny tid - Nya tankar?", omfattande 5000 ungdomar och ett större antal äldre / Norrskensflamman 980416

De skulle lika gärna kunnat få arbeta
År 1995 var de totala offentliga kostnaderna för arbetslösheten 153 miljarder kronor. Teoretiskt skulle de pengarna ha räckt till för att ge alla arbetslösa ett fast jobb inom kommuner och landsting. Det handlar om uteblivna skatteintäkter och kostnader för A-kassa, bostadsbidrag, socialbidrag och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Samma arbetslöshet innebar dessutom en utebliven produktion värd 166 miljarder kronor.
Lars Behrenz & Lennart Delander, nationalekonomer vid högskolan i Växjö / TT / Metro 980603

De sex största rustningskoncernerna satsade 51 miljoner dollar på lobby i Washington mellan 1996 och 1998.
Campaign Study Group / Avisen 1998

Lockheed Martin, Boeing och Raytheon står tillsammans för 70 procent av den amerikanska vapenmarknaden.
Campaign Study Group / Avisen 1998

Spritsubventionerna
Om alkoholskatten skulle täcka det offentligas alkoholkostnader, skulle en 75:a starksprit kosta 550 kronor och en flaska starköl 30 kronor.
UNF: "Sluta snacka skit om droger", 1995 och UNF: "Fakta om alkohol", 1994

Alkoholen kostar ungefär 100 miljarder om året i Sverige. Den största delen, ungefär 60 miljarder, beror på produktionsbortfall p g a sjukfrånvaro, dödsfall och förtidspensioneringar. Sjukvård och socialvård kostar ungefär 10 miljarder var. Produktionen i sig kostar 20 miljarder. Egendomsskador kostar 2 miljarder till, förebyggande åtgärder ytterligare 5 miljarder. Obehaget för drabbade och anhöriga vid utslagning, olyckor, våldsbrott och sjukdom är inte inräknat.
100 miljarder om året skulle räcka för att varje nybliven 18-åring skulle få en miljon kronor i handen som startbidrag.
UNF: "Sluta snacka skit om droger", 1995 och UNF: "Fakta om alkohol", 1994

Frankrike har flest fall av skrumplever i hela världen. Varannan fransk sjukhussäng är upptagen av en alkoholskadad.
UNF: "Sluta snacka skit om droger", 1995 och UNF: "Fakta om alkohol", 1994

I nästan var tredje sjukhussäng i Sverige ligger människor som har olika besvär och skador orsakade av alkohol och alkoholmissbruk.
UNF: "Sluta snacka skit om droger", 1995 och UNF: "Fakta om alkohol", 1994

Totalkonsumtionsteorin
Redan 1975 slog en internationell grupp av forskare fast att den regering som vill minska antalet högkonsumenter, kan göra det genom att sänka medelkonsumtionen.
UNF: "Sluta snacka skit om droger", 1995 och UNF: "Fakta om alkohol", 1994

10-15 procent av sjukvårdens kostnader förorsakas av alkohol.
UNF: "Sluta snacka skit om droger", 1995 och UNF: "Fakta om alkohol", 1994

Omkring 400 barn föds varje år med iakttagbara skador som beror på att mamman druckit alkohol under graviditeten.
UNF: "Sluta snacka skit om droger", 1995 och UNF: "Fakta om alkohol", 1994

Betyg efter klass
Högstadieskolornas genomsnittsbetyg för 1999 speglade nästan helt omgivningens status. Av de tio skolorna med sämst poäng låg alla utom en i invandrartäta områden runt de tre storstäderna.
Skolan med de högsta betygspoängen, Enskilda gymnasiets grundskola i Stockholm, låg mer än dubbelt så högt som skolan med de lägsta, Fittjaskolan i Botkyrka. Bäst betygskommun var Danderyd strax utanför Stockholm.
TT / SvD 990216