|
|
Nya fakta 2002-03-02 |
|
|
Monotona arbeten
37 procent av männen och 44 procent av kvinnorna upprepade 1999 samma arbetsmoment många gånger per timme under halva arbetstiden. Det är en ökning sedan 1993, då siffrorna var 33 respektive 40 procent.
År 1995 upprepade 22,3 procent av alla arbetande enbart samma arbetsmoment minst två gånger per minut under minst halva arbetstiden. År 1999 hade andelen stigit till 23,7 procent.
Arbetarskyddsstyrelsen och SCB: "Arbetsmiljön 1999", 2000, och "Arbetsmiljön 1995", 1996 /
Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 228 och 430f
Andelen anställda med enformiga arbeten i Sverige låg konstant kring 20 procent mellan 1968 och 1991. Samtidigt ökade andelen arbeten som inte var enformiga men däremot psykiskt ansträngande från knappt 30 procent till över 40 procent.
SCB / Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 226
Under 1980-talet blev de löpande banden och de enahanda arbetena vanligare, inte ovanligare, i den svenska industrin.
Statens industriverk 1991 / Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 226
Av ungdomar 20-24 år hade 72 procent av kvinnorna och 81 procent av männen fast anställning 1990. Siffrorna för 1998 var 43 respektive 63 procent.
SCB / Arena #3/1999
En undersökning av arbetsförhållandena i EU 1996 visade att arbetsförhållandena är sämst för den växande grupp som inte är fast anställda.
European Foundation for the Improvement of living and Working Conditions: "Working Conditions in Europe", preliminär version från 960606 / Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 228 och 430f
63 procent av LO-medlemmarna upplever sig som arbetarklass. Detsamma gäller 20 procent av TCO-medlemmarna och 4 procent av SACO-medlemmarna.
LO-statistik från 1998 / Dagens arbete 10/99
Home of the brave
Cirka 10 000 anställda avskedas varje år i USA för att de försöker bilda en fackförening.
AFL-CIO / SvD 990620
1989 hade 25 000 personer i Sverige projektanställning. 1998 hade antalet ökat till 105 000.
SCB / DN 990719
1990 jobbade 77 procent av kvinnorna 20-24 år heltid, 1998 endast 56 procent. För männen i samma ålder var siffrorna 93 respektive 84 procent.
SCB / Arena #3/1999
Personalutbildning
2,8 procent av arbetstiden, drygt en timme i veckan, går åt till personalutbildning. Småföretag med mindre än tio anställda är sämst och avsätter bara 0,8 procent av tiden, medan företag med mer än 1 000 anställda använder 4,2 procent av arbetstiden till utbildning.
De redan högst utbildade får mest personalutbildning. 75 procent av de anställda med grundskoleutbildning får ingen utbildning i jobbet alls, medan endast 36 procent av de med eftergymnasial utbildning är utan personalutbildning.
Metro 000410
Intensifieringen av arbetstakten
I en undersökning gjordes 1999 av personer som haft samma arbete de senaste 5 åren uppgav 68 procent att arbetstakten hade ökat. Bara 4 procent svarade nej på den frågan. År 1995 svarade 59 procent ja och 5 procent nej på samma fråga.
I undersökningen från 1999 anser 60 procent att de har alldeles för mycket att göra. Över en tredjedel tvingas varje vecka att korta luncher, arbeta övertid eller ta med arbete hem. Det är en kraftig ökning sedan 1989.
Undersökningen visar också att utrymmet för att själv bestämma arbetstakten, lägga upp arbetet eller ta korta pauser för att prata med arbetskamrater har minskat.
Arbetarskyddsstyrelsen och SCB: "Arbetsmiljön 1999", 2000, och "Arbetsmiljön 1995", 1996 / Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 228
Andelen högstressarbeten steg från 13 procent 1981 till 17 procent 1991. Ökningarna gällde alla grupper utom manliga lägre tjänstemän. De stora förskjutningarna gällde kvinnor i underordnad ställning, t ex undersköterskor: Andelen högstressarbeten bland kvinnliga kvalificerade arbetare gick upp från 8 procent till 31 procent.
Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 226
41 procent av alla deltidsarbetande, LO-anslutna kvinnor i åldern 16-24 år jobbar mindre än vad de egentligen vill.
LO-rapporten "Förändring av arbetstider och anställningsformer på olika delar av arbetsmarknaden" / Arena #3/1999
Sex timmars arbetsdag
Alla utvärderingar har visat att samhället tjänat mycket pengar på sextimmarsreformen i Kiruna kommun, men att den kommunala ekonomin drabbats hårt. Kostnaden för sjukskrivningar och A-kassa har minskat drastiskt eftersom berörd personal mått bättre, men de ekonomiska förbättringarna har enbart kunnat noteras på statens konton.
TT / DN 990726
Projektanställda har den största andelen obetald övertid på arbetsmarknaden, förutom företagare och lantbrukare.
SCB / DN 990719
Vilda strejker
På sjuttiotalet började LO och socialdemokraterna godta strejkbryteri, skadestånd och avsked för strejkande - om det handlade om vilda strejker. Det fick tydliga konsekvenser: 1974 sades 7 städerskor i Skövde upp, 1978 43 arbetare vid Bil & Traktor i boden, 1980 33 anställda vid Norrbottens cementgjuteri i Öjebyn.
Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 120f
Bara 49 procent av de arbetande kvinnorna i Sverige, och 55 procent av de arbetande männen, anser att deras arbete kräver gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Betydligt fler, 77 respektive 73 procent, har läst vidare efter grundskolan.
Näringsdepartementet: "Kompetensparadox?", Ds 2000:49, s 13ff / Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 227
1980-talets högervindar i siffror
Lönekostnadernas andel i den svenska industrin sjönk från knappt 60 procent 1980 till omkring 50 procent i slutet av decenniet. Så låg hade den då inte varit sedan början av 1940-talet.
Också i G7 länderna steg vinstandelen, men inte lika drastiskt: från drygt 31 procent 1980 till nästan 35 procent 1989.
Lennart Schön i DN 971014 och Unctad: "Trade and Development report", 1997, s 97 / Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 178
Land of the Free
Nästan en fjärdedel av alla världens fångar sitter i USA.
ETC #4/1999
Sedan 1973 har 75 personer frigivits ur dödscell i USA efter att ha blivit felaktigt dömda.
ETC #4/1999
Vid sidan av mjukvaruindustrin är fängelseindustrin idag USAs snabbast växande industrigren.
ETC #4/1999
Det är billigare att utbilda någon ett år på Harvard än att låta samma person sitta ett år i fängelse i Kalifornien. I genomsnitt kostar en fånge 24 000 dollar om året.
ETC #4/1999
I 48 av USA:s 50 stater förlorar fångarna rösträtten så länge de sitter i fängelse. I 42 stater får de inte rösta heller om de är villkorligt frigivna. I 10 stater får den som en gång suttit i fängelse aldrig mer rösta under sin livstid.
ETC #4/1999
Mellan 1991 och 1998 sjönk antalet våldsbrott i USA med 20 procent. Samtidigt ökade antalet fångar med 50 procent.
ETC #4/1999
Sedan dödsstraffet åter blev lagligt i USA 1977 har 557 människor avrättats. 3 300 amerikaner sitter i dödscell i USA.
ETC #4/1999
Var fjärde homosexuell har utsatts för våld eller trakasserier på grund av sin sexuella läggning. Nästan en tredjedel av männen har utsatts det senaste året, och av kvinnorna är det färre, mindre än en fjärdedel. Männen utsätts mer för våld, medan kvinnorna trakasseras mest. Unga män är mer utsatta än äldre.
Eva Tiby från kriminologiska institutionen vid Stockholms Universitet / DN 990726
Av de 1 838 tjänstemän i USA, mest åklagare, som 1998 hade makt att ta beslutet att yrka på dödsstraff var 1 794, det vill säga 97,6 procent, vita.
ETC #4/1999
Det finns idag fyra miljoner amerikaner som inte får rösta därför att de sitter, eller någon gång har suttit, i fängelse. Av dessa är 1,8 miljoner svarta. Det gör att 18 procent av de svarta männen i USA saknar rösträtt på grund av de här reglerna.
ETC #4/1999
Sverige hade statligt erkänd prostitution i över 40 år i slutet på 1800-talet.
Apelsinflickan av Lena Kallenberg / Arena #3/1999
Biltillverkaren Ford erkände inte den fackförening som bildats av dess anställda förrän 1941.
Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 213
Under hösten 1941 arkebuserade tyskarna norska fackföreningsmän. Svenska LO:s ordförande August Lindberg sa då: "Jag avstår att ge uttryck för den känsla av avsky, som vi erforo vid detta brott." Efter påtryckningar från statsminister Per Albin Hansson gick Lindberg med på att TTs referat ändrades till "Jag avstår från att ge uttryck åt vad vi känner inför detta."
Maria-Pia Boëthius: "Heder och samvete", Ordfront förlag 1999
Sverige och det ockuperade Norge
I mars 1942 införde 17 svenska tidningar en likalydande artikel som var en sammanställning av styrkta vittnesmål om att det förekom tortyr i norska fängelser. Det ledde till masskonfiskation. Samtliga sjutton tidningar beslagstogs av Sveriges justitieminister K G Westman.
Maria-Pia Boëthius: "Heder och samvete", Ordfront förlag 1999
Under andra världskriget levererade Sverige 11 miljoner ton järn per år av de 15 miljoner ton som Hitlertyskland behövde.
Jerry Hagstrom: "To be, not to be seen. The mystery of Swedish business", 2001 / Finanstidningen 010919
2 140 000 tyska soldater transporterades genom Sverige under andra världskriget.
Ordfront Magasin #9/99
Kontorshistoria
Först efter andra världskriget blev det accepterat att ha bilder på sina barn på kontoret.
Birgitta Conradsson, etnolog / Metro 000606
Karl Marx valdes 1847 till vice ordförande i Demokratiska sällskapet för alla länders förenande.
Franz Mehring: "Karl Marx - hans livs historia", 1918, s 211
De tre stora elbolagen, finskt dominerade Fortum/Birka, statliga Vattenfall och tyskt ägda Sydkraft, står för över 80 procent av den svenska elproduktionen och för hälften av elhandeln till konsumenterna.
Falu Kuriren 011210
ICA, KF och Axfood (som bland annat äger Hemköp) står för 90 procent av omsättningen på den svenska livsmedelsmarknaden.
Konkurrensverkets utredning 2000:2 / Vision 010325
Företagsskatten i Sverige motsvarar bara tre procent av BNP, vilket är bland de lägsta siffrorna i Europa.
Aftonbladet 020126
Den ofrivillige egenföretagaren
60 procent av de svenska småföretagen avlönar bara ägaren, och bara 10-15 procent av dem växer. En fjärdedel av de nya företagarna uppger att de startat eget för att slippa arbetslöshet.
LO-tidningen 000505
Wallenbergfamiljens ägardominans i de svenska storföretagen är unik. I inget annat land har en enda familj haft och har lika stor ekonomisk makt. Också de starka band som finns mellan svenska banker och storföretag är ovanliga internationellt.
Jerry Hagstrom: "To be, not to be seen. The mystery of Swedish business", 2001 / Finanstidningen 010919
Bättre och bättre dag för dag
De 80 fattigaste länderna sänkte sin BNP per capita mellan 1989 och 1999.
UNDP / DN 990713
1,4 miljarder människor lever på mindre än 1 dollar om dagen. Världens årliga militärutgifter är 15 gånger större än deras sammanlagda årliga inkomst.
UNDP: Human Development Report 1998 / ETC #1/2002
Var kom Hitlers väljare ifrån?
I Tyskland växte det nationalsocialistiska partiet från 2,5 procent av rösterna 1928 till 43,9 procent 1933. Under samma period minskade det konservativa Tysknationella Folkpartiet från 14,2 procent till 8,0. Det katolska Centrumpartiet minskade marginellt, från 15,4 till
15,0. Socialdemokrater och kommunister sjönk från 40,5 procent till 30,6.
Valdeltagandet ökade under de här åren från 75 procent 1928 till 89 procent 1933. Detta innebär att Centrumpartiet ökade sitt röstantal och att socialdemokrater och kommunister i stort sett fick lika många väljare
1933 som 1928. De liberala mittenpartierna däremot raderades i stort sett ut trots det ökade valdeltagandet: De fick 27,5 procent av rösterna 1928 och bara 2,5 procent 1933.
Aftonbladet 000228
Inom ett år efter andra världskrigets slut hade nästan alla italienska fascister släppts ur fängelse, samtidigt som hundratals kommunister och andra vänsterpartisaner som slagits mot den nazistiska ockupationen förblev fängslade.
Michael Parenti i antologin "Utan Heder", red Aron Etzler, 1999
Under folkomröstningen om EU 1994 hade 9 av 10 svenska tidningar tagit ställning för ja-sidan. Flera företagledningar uppgav till sina anställningar att deras jobb skulle vara i fara vid ett nej. Ja-sidan hade också omkring 1000 personer anställda för att ringa upp 472 000 röstberättigade personer inför valet.
Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 188f
Anne Wibble har själv medgivit att devalveringen av den svenska kronan 1992 sköts upp för ge svenska banker och storföretag tid att sälja av sitt innehav av svenska kronor.
Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 184
Folkpartiet och Haider
Mellan 1979 och 1993 var det främlingsfientliga, österrikiska partiet FPÖ, Freihetliche Partei Österreich, medlem i Liberala Internationalen. Partiet är mest känt för sin frontfigur, Jörg Haider, och för att de har f d SS-officerare och andra nazister i ledningen.
Folkpartiet, som också är medlemmar i Liberala Internationalen, gillade inte beslutet att låta dem bli medlemmar, men fann sig i situationen.
DN 991118
Tillbaka till före 1918
I Svensk Linje 3/1992 föreslogs att riksdagen skulle inrätta en andra kammare som skötte budgetfrågorna, dit rösträtten skulle vara graderad efter hur mycket skatt man betalar.
TLM #3/1994
De superrika
Världens 200 rikaste människor hade år 1999 samlade tillgångar på runt en biljon dollar.
Forbes / SvD 990622
Pinochets ekonomiska mirakel
År 1973, när general Augusto Pinochet tog makten i Chile i en CIA-stödd kupp, var arbetslösheten där 4,3 procent. 1983 hade den stigit till 22 procent.
År 1970 levde 20 procent av Chiles befolkning i fattigdom. År 1990 var siffran 40 procent.
Gregory Palast: "Tinker Bell, Pinochet and the fairy tale miracle of Chile", The London Observer 981122 / gregpalast.com 020213
McDonalds drev en 26-årig copyrightstrid mot Ronald McDonald, vars egna raestaurang McDonald's Family Restaurant låg i en småstad i Illinois. Restaurangen startade 1956.
Naomi Klein: "No logo", Ordfront förlag 2001, s 208
Bara Mattel får säga 'Barbie'
Leksaksföretaget Mattel uppger självt att det har "så många som hundra olika undersökningar [om varumärkesintrång] på gång runtom i världen". Bland annat lyckades de stänga nättidningen "Hey There, Barbie Girl!" och en dokumentär som använde sig av Barbiedockor. Däremot misslyckades de med att stoppa Aquas låt "Barbie Girl".
Naomi Klein: "No logo", Ordfront förlag 2001, s 210f
Kapitalet och censuren
Nirvana tvingades ändra skivomslaget till "In Utero", som innehöll en bild på ett foster, för att Wal-Mart vägrade att sälja den annars. Wal-Mart stod då för 10 procent av skivförsäljningen i USA. Titeln på låten "Rape Me" ändrades också till "Waif Me" (Stöt bort mig) av samma skäl.
Naomi Klein: "No logo", Ordfront förlag 2001, s 196f
10 procent av invånarna i Sverige håller med om påståendet att de "tycker om att titta på TV-reklamen".
Media in Mind / Metro 000410
Åren efter 1993 gjorde sig Adidas av med i stort sett hela sin egna produktion, och sedan dess har bara 1 procent av deras produkter tillverkats i fabriker de själva äger.
Naomi Klein: "No logo", Ordfront förlag 2001, s 228f
En imagefråga
Sommaren 1999 genomförde McDonalds en internationell annonskampanj som visade McDonaldsanställda till rubriker som "framtida advokat" och "framtida ingenjör".
Naomi Klein: "No logo", Ordfront förlag 2001, s 274
Disney ökade sin omsättning från 2,9 miljarder dollar 1988 till 25 miljarder dollar 10 år senare.
Robert W McChesney: "All makt åt medierna", Bokförlaget DN 2001 / Aftonbladet 010502
De fyra storbankerna i Sverige, SE-banken, Föreningssparbanken, Handelsbanken och Nordea, har 85 procent av marknaden.
Västerbottens-Kuriren 010226
Världens rikaste land
År 1997 var det 15 procent av barnen i USA som inte fick tillräckligt att äta. År 1998 var samma siffra 20 procent.
DN 000516
I genomsnitt ökade USA:s hushåll sina inkomster med tio procent från 1979 till 1994. Men hela 97 procent av dessa inkomstökningar gick till de 20 procent rikaste av USA:s hushåll.
Jeff Gates: "Statistics on Poverty and Inequality", 1999 / ETC 990910
Vart vinsterna tar vägen
86 procent av aktiestegringen i USA mellan 1989 och 1997 gick till den rikaste 10 procenten av landets befolkning. 42 procent gick till den rikaste procenten.
Jeff Gates: "Statistics on Poverty and Inequality", 1999 / ETC 990910
I 4 av 5 u-länder var lönernas andel av industrins förädlingsvärde betydligt lägre 1997 än den var på 1970-talet.
FN: "Trade and Development Report, 1997"
/ Naomi Klein: "No logo", Ordfront förlag 2001, s 226f
|
|
|
 |
|
 |
|
|
