Alkohol
Arbete
Arbetslöshet
Brott och straff
Fascism
Feminism
Historiska anekdoter
Högerns historia
Imperialismen
Inkomster
Klassamhället
Kuriosa
Media
Miljö
Offentlig sektor
Överklassen
Rasism
Skolan
Storbolagen
Svenska fascister
Sveriges ekonomi
USA
Utplundrade länder
Vapenindustrin
Världsekonomin


Nya fakta 2002-02-04
 
Gå upp gå till jobbet
90 procent av alla yrkesarbetande skulle sova längre om de inte tvingades upp av väckarklockan.
SKTF-tidningen #16/1999

Övertid
På frågan om de under den senaste veckan arbetat gratis övertid åt sin arbetsgivare svarade 7 procent av kvinnorna i Sverige, och 14 procent av männen, ja. Det var åtta gånger vanligare bland medlemmar i Saco än bland LO-medlemmar.
Arbetslivsinstitutet / DN 970428

Den flexibla arbetskraften
62 procent av de som är tidsbegränsat anställda och 36 procent av de som har ett fast jobb vill ha ett annat jobb, byta eller arbetsplats eller båda delarna. 52 procent av de som har tidsbegränsad anställning i ett jobb de vill ha skulle föredra ett fast jobb även om det vore i ett annat yrke.
Undersökning av Gunnar Aronsson vid Arbetslivsinstitutet / DN 000309

Två undersökningar som genomförts av tidskriften Arbetsmiljö, med några års mellanrum, visar att praktiskt taget alla visstidsanställda – 96 procent – skulle föredra en fast anställning. Liknande resultat finns från en mängd studier.
Nelander, Sven och Bendetcedotter, Madelene (2001), "Anställningsformer och arbetstider 2001", LO/Löne- och välfärdsenheten s 19

Antalet juridiska varianter av tidsbegränsade anställningar har ökat från 3 när LAS infördes 1974 till 11 idag.
SOU 1999:139 s 56 / Kurt Junesjö: "Offentlig upphandling", LO 2000, s 48f

Alla gillar småföretag
Det finns ett generellt samband mellan små arbetsplatser och visstidsanställningar - det är särskilt bland de minsta arbetsplatserna som andelen visstidsanställda är hög.
Nelander, Sven och Bendetcedotter, Madelene (2001), "Anställningsformer och arbetstider 2001", LO/Löne- och välfärdsenheten s 18

Det öppna samhället
Över en miljon förvärvsarbetande svenskar har på senare år blivit försiktigare med att yttra sig kritiskt om sina chefer, enligt en opinionsmätning DN lät göra 1998. Kvinnor och åldersgruppen 15-59 år var överrepresenterade.
DN 981107

42 procent av svenskarna tycker att människors egna idéer och tankar inte tas till vara i arbetslivet. 22 procent menar att det otrygga arbetsklimatet är det största hindret för att skapa kreativa arbetsplatser.
Gallupundersökning på uppdrag av TCO / DN 990719

Endast 17 procent av tjänstemännen i privat sektor uppgav att alla kunde tänka och tycka helt fritt på deras arbetsplats i en TCO-undersökning från 1998. För offentligt anställda tjänstemän var siffran 14 procent.
DN 981108

Poängen med facket
Undersökningar från USA visar att lönerna i de företagsdelar där man har kollektivavtal och facklig verksamhet ligger ca 20 procent högre än i de oorganiserade.
SOU 1999:139 s 56 / Kurt Junesjö: "Offentlig upphandling", LO 2000, s 113

Det som är fackanslutna i USA tjänar mer än de som inte är det, men omkring 10 000 anställda om året får sparken från sina jobb för att de försöker organisera fackföreningar. De flesta amerikanska löntagare kan avskedas på fläcken utan att arbetsgivaren behöver ange något skäl.
DN 000924

Arbetsskadorna
Varannan TCO-medlem har stressymptom som nackont och orolig mage.
TCO / DN Debatt 990612

Niohundra tusen yrkesarbetande i Sverige har värk i kroppen eller känner sig stressade av sitt arbete, och haft så stora besvär att de hindrats på jobbet eller i hushållsarbetet. Var tredje av dem har varit sjukskriven på grund av besvären.
Arbetarskyddsstyrelsen / Dagens arbete / Norrskensflamman 990805

Individen är en man
Vid riksdagsvalet 1998 fick 11 procent av kvinnorna och 19 procent av männen personröster.
SCB:s På tal om kvinnor och män 2000

Av julkalendrarna i SVT har 50 haft pojkar eller män som huvudrollsinnehavare och 13 haft flickor eller kvinnor.
Everyday 000904

Det kallas arbetsdelning
Bara 13 procent av de förvärvsarbetande kvinnorna och 11 procent av männen arbetar idag i jämställda yrken, dvs yrken som inte är utpräglade mans- eller kvinnoyrken.
SCB:s På tal om kvinnor och män 2000

Ungefär 80 procent av alla som examinerades från en högskoleutbildning inom undervisningsområdet 1998/99 var kvinnor, och nästan 90 procent av alla som examinerades inom vård och omsorg.
SCB:s På tal om kvinnor och män 2000

Lika lön för lika kön?
Enligt UNDP:s statistik tjänar kvinnor i Sverige fortfarande bara 68 procent av männens löner.
HDR 2001 s 214

Även efter att hänsyn tagits att kvinnor och män har olika ålder, utbildning, finns på olika sektorer och tillhör olika yrkesgrupper, kvarstår löneskillnader mellan kvinnor och män. I den privata sektorn tjänar kvinnor fortfarande bara 90 procent av männens löner, och i landstingen 93 procent.
SCB:s På tal om kvinnor och män 2000 s 72

Trots att kvinnor har tagit igen männens försprång i utbildningslängd och arbetslivserfarenhet, har lönegapet varit i det närmaste konstant de senaste 20 åren.
SOU 2001:53

Ända fram till mitten av 1960-talet existerade det uttryckligen särskilda kvinnolöner. Först 1960 togs de bort ur huvudavtalet mellan LO och SAF, efter en envis kamp från LO:s kvinnor.
"Feminismens teori och praktik", vänsterpartiet 2001, s 46

...och så dagens övertid
Fortfarande utförs nära två tredjedelar av det obetalda arbetet av kvinnor. Det upptar 33 timmar per vecka för kvinnor och 20 timmar för män. Totalt sett arbetar kvinnor och män lika mycket, men skillnaden är att kvinnor arbetar mer obetalt och män mer betalt.
SCB:s På tal om kvinnor och män 2000

Kvinnorna står för 82 procent av det obetalda hushållsarbetet.
SOU 1998:6

Genussystemets ekonomi
Män äger 58 procent av nettoförmögenheten i Sverige.
SCB: "Reavinster och reaförluster 1999", Rapport 2001, s 35

Drygt 60 procent av skatterna i Sverige tas idag ut av män.
Statistik från SCB

Skam den som ger sig
1982 publicerades en artikel i tidskriften Science som stöder påståendet att kvinnor har större hjärnbalk, "bredband i hjärnan". Drygt 40 studier har sedan misslyckats med att upprepa resultaten.
Genus #2/2000

KRAV räckte kanske inte
År 1999 odlades nio procent av den totala åkerarealen i Sverige ekologiskt.
Metro 990705

I en undersökning från Uppsala universitet från 1999 anser 63 procent att det är viktigt eller mycket viktigt att ekologiska livsmedel inte kostar mer än vanliga livsmedel.
Metro 990705

Klass och miljö
Studier gjorda på 1970- och 80-talet visade att en 10 ggr större disponibel inkomst gav ungefär 10 ggr så stor energiförbrukning.
Olof Eriksson: "Omvända världen", TLM nr 1/2000, ISBN 91-973824-0-X, s 123

En svensk medelinkomsttagare förbrukar 2,5 gånger mer energi än en genomsnittlig zimbabwier. En svensk höginkomsttagare använder i sin tur 2,5 gånger mer energi än medelinkomsttagaren.
Karin Gregow: "Hur många svenskar tål världen?", SNF 2000, s 12

Den rikaste femtedelen av världens befolkningen äger 87% av världens bilar, använder 84% av allt papper och förbrukar 58% av all energi.
Gregow 2000 s 5, ursprungligen från Human Development Report 1998 & 1999

Sverige - föregångslandet
Sveriges ekologiska fotavtryck uppgår till 7,2 hektar per person. Det betyder att om alla levde som vi svenskar gör, skulle vi behöva tre jordklot till. USA är först på listan över de länder i världen som har störst fotavtryck, och Sverige kommer på sjätte plats.
Karin Gregow: "Hur många svenskar tål världen?", SNF 2000, s 17

Utsläppen av koldioxid i Sverige minskade under 1980-talet men har ökat under 1990-talet, åtminstone fram till 1997.
SOU 2000:7 s 118

Idag är utsläppen av koldioxid cirka 3 procent högre än de var 1990.
Svante Axelsson: "Skatteväxling för en friskare natur", SNF 2000, s 5

En fråga om vilja?
Bensinskatten har lett till att bensinförbrukningen i Sverige har stabiliserats, efter att ha haft en tydligt ökande trend fram till omkring 1990.
Svante Axelsson: "Skatteväxling för en friskare natur", SNF 2000, s 23

Det finns ett tydligt samband mellan bilägande och färdlängd: den som äger minst en bil reser i genomsnitt dubbelt så långt som den som inte gör det.
Karin Gregow: "Hur många svenskar tål världen?", SNF 2000, s 9

En genomsnittlig bilresa leder till 2,5 gånger så stora koldioxidutsläpp per personkilometer som en buss med genomsnittlig beläggning. I jämförelse med tågresor är skillnaden mycket större - den har beräknats till cirka 14 000 gånger.
Karin Gregow: "Hur många svenskar tål världen?", SNF 2000, s 9

Hellre där än här?
De varor och tjänster som Sverige importerar ger upphov till ungefär dubbelt så stora utsläpp av koldioxid och svaveldioxid i de länder där de producerats, än vad vår export ger upphov till här.
SCB Rapport 2000:5 s 7f

Nästan hälften av de koldioxidutsläpp som sker i Sverige är en del av produktionen för export, och 60 procent av de koldioxidutsläpp som den svenska förbrukningen ger upphov till sker utomlands.
SCB Rapport 2000:5 s 8

Koldioxidskatten måste niodubblas stegvis fram till år 2030 för att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp ska försvinna, enligt Resurseffektivitetsutredningens beräkningar.
SOU 2001:2 s 327

Också ett sätt att bekämpa arbetslösheten
Mellan 1991 och 1997 minskade antalet kommunalanställda med cirka 150 000 personer.
Svenska Kommunalarbetareförbundet (1999), "Välfärdsprogrammet", antaget vid förbundsmötet i Kalmar den 1–2 juni 1999, s 20

Vems jobb försvinner?
Totalt sett utgör kvinnor omkring 80 procent av de anställda i landsting och kommuner.
Ds 2000:49 s 132

Av de ca 275 000 personer som är anställda inom äldreomsorgen, både kommunal och privat, är 90 procent kvinnor.
Svenska Kommunalarbetareförbundet (2000), "Vardagens hjältar", s 5

94 procent av alla anställda inom den kommunala barnomsorgen är kvinnor.
SCB:s På tal om kvinnor och män 2000

Staten, kommunerna, landstingen och deras bolag köper varor och tjänster för mer än 400 miljarder om året. De inköpen motsvarade ca 20-25 procent av Sveriges BNP 1997.
SOU 1999:139 s 56 / Kurt Juesjö: "Offentlig upphandling", LO 2000, s 9 och 14

Offentlig sektor i siffror
Antalet anställda i välfärdstjänsterna, i både offentlig och privat regi, var totalt sett detsamma mellan 1995 och 1999. Däremot förändrades fördelningen mellan olika områden (bland annat beroende på de demografiska förändringarna).
Område19951999Förändring
Barnomsorg155 000129 000-17%
Hälso- och sjukvård344 000312 000-9%
Vård och omsorg247 000281 000+14%
Grundskola151 000170 000+13%
Gymnasie, Komvux m m54 00059 000+9%

SCB: "Statistiska bilder av privatiseringen av välfärdstjänster", 2001, s 19

Antalet anställda i välfärdstjänsterna (vård, skola och omsorg) minskade för varje år från 1995 (895 000) till 2001 (869 000). Samtidigt ökade andelen av dem som jobbade för privata aktiebolag från 4 procent till 7 procent.
Antalet som arbetade för andra privata organisationer ökade mycket sakta, och låg omkring 3 procent under hela perioden. Bland dem utmärker sig de ideella föreningar, som var de enda vars anställda minskade i antal (från 11 000 till 10 000).
Det innebar att andelen som arbetade i offentlig regi föll (från 93 procent till 88 procent), liksom antalet (från 831 000 till 765 000).
SCB: "Statistiska bilder av privatiseringen av välfärdstjänster", 2001, s 3f

Hellre privat än effektivt?
Om du är amerikan dör du tidigare och får stå ut med handikapp under större delar av livet än om du kommer från något annat utvecklat land.
WHO / DN 000605

I USA går en dubbelt så stor andel av BNP som i Sverige till sjukvården.
Henrekson, Magnus och Lundgren, Nils (2001), "Välfärdsstaten mot sammanbrott", DN Debatt 010415

Ger privatisering högre kvinnolöner?
Skillnaderna mellan kvinnor och män med samma utbildning är större inom privat än inom offentlig sektor, även inom samma yrken. I den kommunala förvaltningen tjänar de män som är ekonomer 5 procent mer än de som är kvinnor och i den statliga är siffran 6 procent, men i den privata sektorn är den hela 18 procent. Socialsekreterare tjänar lika mycket oberoende av kön, men de män som arbetar som socionomer i den privata sektorn tjänar 19 procent mer än de av sina kolleger som är kvinnor.
Agnes Wold i DN 010723, utgår från SACO:s lönestatistik

Höginkomsttagare
Medianbarnfamiljen i Danderyd har 19 000 kronor mer att röra sig med varje månad än medianbarnfamiljen i riket. Danderydfamiljens disponibla inkomst, det som finns kvar när skatt och bostadskostnaderna är betalda, är 44 000 kronor i månaden. Det är 76 procent högre än den typiska familjens 25 000 kronor i månaden.
SCB, Statistiska meddelanden IF 20 SM 0101, publicerad 010618, korrrigerad 010817, ISSN 1403-1647, s 10. Siffrorna avser 1999.

År 1998 betalade 29 procent av männen över 20 år och 9 procent av kvinnorna statlig inkomstskatt.
Skattestatistisk årsbok 2000 s 53

Grundtrygghet leder till fattigdom
De länder som har byggt sina socialförsäkringssystem på principer om generell välfärd (t ex Sverige och Norge) är betydligt mer jämlika än andra. De som istället går efter principen om grundtrygghet (t ex England, USA och Nederländerna) är tvärtom betydligt mer ojämlika.
Anders Berge m fl (red): "Välfärdsstat i brytningstid", Sociologisk Forskning: Supplement 1999, s 73

Sverige är enligt FN:s utvecklingsorganisation UNDP det land i världen som har den lägsta fattigdomen. Deras definition av fattigdom inkluderar såväl inkomstfattigdom som brister inom hälso- och utbildningsområdet och långtidsarbetslöshet.
HDR 2001 s 152

Historien går baklänges
Genomsnittligt antal industriarbetarlöner bland de ca 50 mest centrala toppcheferna och direktörerna i de svenska storföretagen.
1950 1970 1980 1985 1990 1995
26 14 9 13 17 26

LO-rapporten "Eliternas återkomst", 1999

Skillnaden mellan fattiga och rika i Sverige ökade under 1990-talet, efter att ha minskat från början av 1970 till mitten av 1980-talet.
HDR 2001 Tabell 1.4 s. 19

När kapitalet tar en större del...
1992 tog löntagarna 65,1 procent av förädlingsvärdet i västeuropa enligt OECD:s statistik. Siffran hade sjunkit till 61,6 procent år 1997.
Affärsvärlden 981209

...får lönerna en mindre
Hushållens genomsnittliga ekonomiska standard sjönk med nära 8 procent mellan 1991 och 1995. Barnfamiljerna är den familjetyp som har haft den största försämringen. Ensamstående föräldrar med två eller fler barn och samboende med tre eller fler barn har fått sin standard sänkt med cirka 10 procent.
Kommunal 1999 s 23

Välståndet för de bäst betalda på toppen fortsatte däremot att öka och har aldrig varit större: de 5 procent av hushållen som hade de högsta inkomsterna i USA har ökat sin andel av de totala inkomsterna från 15 till 20 procent under 1990-talet.
SvD 990530

Studier gjorde både i Europa och USA visar att det för de 80 procent rikaste i befolkningen inte finns något samband mellan ökad inkomst/konsumtion och tillfredsställelse eller "lycka". Däremot ökar förväntningarna i takt med inkomsten.
Gregow 2000 s 14, som hänvisar till Carley & Spapens, Sharing the World, 1998

Tillbaka till 1800-talet
Under 1998 fanns det nära två miljoner manliga fångar i USA. Antalet fördubblades nästan under 1990-talet.
SvD 990530

Punkbandet Kriminella Gitarrers låt "Knugen Skuk" från 1979 är fortfarande förbjuden på radio.
FLT / Metro 990908

Den juridiska rasismen
Av de 500 fångar som avrättades i USA mellan 1977 och 1998 hade 81,8 procent dömts för mord på vita, fastän svarta och vita blir offer för våldsdåd i ungerfär samma utsträckning.
Svenska Amnestys hemsida 000604

Mellan åren 1977 och 1998 var 81 procent av de 500 fångar som avrättades i USA dömda för mord på vita. Detta trots att antalet mordoffer är ungefär lika stort bland svarta och vita. Det kan enligt Amnesty bara förklaras med de starka rasfördomar som fortfarande råder i landet. Av de 133 federala avrättningar som verkställts sedan 1988 tillhörde den dömde i 101 fall någon av USAs minoritetsgrupper.
DN 990519

En tredjedel av alla svarta män i USA i åldrarna 18-34 är fängslade, villkorligt dömda eller på något annat sätt insnärjda i USA:s bestraffningssystem. Var sjunde svart man är fråntagen sin rösträtt av det skälet. I Kalifornien går det fem svarta fångar på varje svart manlig student.
DN 001114

Det finns närmare 200 miljoner skjutvapen i USA. De finns i ungefär 35 procent av alla amerikanska hem.
DN 000527

Svårsmält
1869 dömdes Fäderneslandets utgivare JF Dahlman till två års straffarbete för "Lasteliga yttranden om konungen", för att under svältåret ha publicerat menyn från en kunglig bankett utan ytterligare kommentarer.
Hemsidan www.republik.nu 001023

År 1900 tillämpade inte ett enda land rösträtt för alla, kvinnor som män.
DN 000101

1913 förbjöds fotbollsmatcher vid Sandvikens hemmaarena, och arbetarlaget Sandvikens AIK förbjöds också att spela i Gävle sedan en match mot borgerlighetens Gefle IF urartat i slagsmål mellan lagens supportrar.
DN 000326

Samlingsregeringen tar sitt ansvar
1939 tvingades alla utländska medborgare i Sverige, 20 000 människor, registrera sig och svara på om de eller deras föräldrar var judar. Uppgifterna lämnades till utlänningsbyrån, där byråinspektör Robert Paulsson skickade dem vidare till nazistiska organisationer i Sverige och till Gestapo i Tyskland.
DN 001113

Under andra världskriget fick en nazisoldat förtroendeuppdraget att lära kungens systrar, "Hagasessorna", att köra bil.
Bosse Schön i DN 010823

Den 7 augusti 1952 beslutade Radiotjänst att inte låta kommunisterna framträda i radio inför valet. Samtidigt uteslöts också kommunistiska tidningar från statsministerns presskonferens, på initiativ av övriga tidningar.
DN 991229

I maj 1960 utlyste LO en bojkott av varor från Sydafrika. Vid samma tid knöt man också nära kontakter med den svarta fackföreningsrörelsen där, vilket var en del av upptakten till den svenska folkrörelsen mot apartheid.
TLM #3/1994, s 54

År 1972 skrev 2,7 miljoner människor i Sverige på ett upprop mot Vietnamkriget. Samtliga fem riksdagspartier skrev ocså under.
Stefan Koch: "Höger om!", Ordfront förlag 1999, s 31

Den folklige prins Bertil
När prins Bertil inför invigningen av en kongress i Singapore visade sig vara störtförkyld fick hotellets hela kökspersonal, efter råd från prinsessan Lilian, finhacka 1000 vitlöksklyftor och lägga i ett hett bad. Och tänk - prins Bertil kunde inviga kongressen redan samma kväll!
DN 990206

Ideologiproduktion var ordet
Från det att Wallenbergs trogna direktör Curt Nicolin blev ordförande i SAF 1976, fördubblades medlemsavgiften på tio år. Pengarna användes bland annat för att starta en mängd opinionsbildande organisationer.
1978Timbro, Ratio, opinion
1979Näringslivets presstjänst, Näringslivets Energiinformation
1980Näringslivets Ekonomifakta, Ung Företagsamhet
1981Svenska Managementgruppen
1982Market Corner, Näringsliv i Samverkan, Folket mot Löntagarfonder
1983Näringslivets förlagsdistribution, Marknadsekonomiskt alternativ för Sverige, 4-oktober-kommittén
1984Pysslingen
1985Frescati sommarseminarier, Kvinnor för en borgerlig regering
1987Nätverket den nya frihetstiden, Mångfalden

Sven Ove Hansson & Anna-Lena Lodenius, Operation Högervridning, 1989, s 20 / Stefan Koch: "Höger om!", Ordfront förlag 1999, s 53 och s 103

Under folkomröstningen om EU 1994 förfogade ja-sidan över ungefär tjugo gånger så stora resurser som nej-sidan. Det privata näringslivet satsade närmare en miljard kronor på att övertala folk att rösta ja.
Rune Premfors, professor i statskunskap på Stockholms universitet / Norrskensflamman 991118

Den moderata Nordvästra Skånes Tidningar försvarade under 1950- och 60-talen reservationslöst Sydafrikas raspolitik.
Jan-Gunnar Rosenblads i en avhandling om den svenska Sydafrikapolitiken / TLM #3/1994, s 50

Sverige hade 1999 fällts sju gånger av FN-kommittén mot tortyr för brott mot förbudet att avvisa asylsökande till länder där de riskerar att utsättas för tortyr. Inget annat av de 40 länder som gett kommittén behörighet att kontrollera deras förhållanden har fällts så många gånger.
Svenska Amnesty / DN 990616

Sverige - ett billigt val
1997 var Sverige det tredje mest populära EU-landet att investera i för amerikanska företag.
ETC #6/1998

Sverige är inte alls något skattemässigt extremfall. De vanligaste jämförelserna är missvisande: för det första för att de flesta länder, till skillnad från Sverige, inte beskattar transfereringar, och för det andra för att Sveriges stora offentliga överskott i praktiken är i förväg betalad skatt. Länder som Danmark, Belgien och Italien är helt i samma nivå som Sverige.
Lars Ernsäter mfl: "Tre synpunkter på skattesänkningar", LO 2001, s 6

De lönsamma svenska storföretagen
Under perioden 1993 till första halvåret 2001 gjorde svenska företag direktinvesteringar i utlandet för drygt 1 100 miljarder kronor, medan utländska företag direktinvesterade i Sverige för omkring 950 miljarder kronor.
Riksdagens finansutskott i 2001/02:FiU1

Produktiva satsningar
Totalt investerades drygt 33 miljarder kronor i marknadskommunikation i Sverige under 1998. Enligt marknadsundersökningar var 48 procent av svenska folket negativa till reklam 1998 och andelen negativa har ökat konstant under de senaste åren. Kostnaderna för radio- och TV-reklam motsvarar hela statens utgifter förföräldraförsäkringen.
Gregow, Karin, "Hur många svenskar tål världen?", Naturskyddsföreningen förlag 2000, s 15

Skillnaden mellan retorik och verklighet
I den borgerliga regeringens budgetproposition från 1993 slås det fast att det är nettoställningen som är det "mest relevanta måttet" på statsskulden, inte bruttoskulden. Skillnaden är att i nettoskulden är statens finansiella tillgångar, dvs värdepapper och annat som kan säljas utan problem, avdragna.
Proposition 1993/94:150, bilaga 1.1, s 181 / Stefan Koch: "Höger om!", Ordfront förlag 1999, s 66

När den svenska nettostatsskulden var som störst 1995 var den 22,8 procent av BNP. EU snittet låg då på 55 procent. År 1999 var Sverige är nere i tio procent, medan EU-snittet var 58 procent.
OECD, Economic Outlook dec 1999, tab 35 / ETC 000501

Sverige är det land i EU som netto betalar den största andelen av sin BNP till EU, 0,5 procent.
Röda EU-fakta #7/2001 / EU-kommissionen september 2001

Det produktiva Sverige
Svensk industri hade den snabbaste produktivitetsökningen bland de ledande industriländerna mellan 1992 och 1997, enligt det amerikanska arbetsmarknadsdepartementet. Siffrorna för Sverige är betydligt starkare än för majoriteten av konkurrentländerna och högre än för de tidigare utpekade undren Storbritannien och Italien.
Även om man ser längre tillbaka, på perioden 1980-1997, har Sverige en stark produktivitetsutveckling: tydligt snabbare än bl a USA och Tyskland. Inget annat land i Europa har haft så stor produktionsökning som Sverige under den perioden.
Kostnadsutvecklingen utfaller också gynnsamt för den svenska industrins del. Per arbetstimme och producerad enhet sjönk lönekostnaderna - i nationell valuta - i Sverige med 2,1 procent mellan 1996 och 1997.
SvD 990521

Tillväxtens Sverige
Investmentbanken Merrill Lynch publicerade i september 2000 en granskning av 35 av världens mest utvecklade länder, där de kom fram till att inget annat land har större tillväxtpotential än Sverige de närmaste fem åren.
Aftonbladet 0001902

De senaste åren har Sveriges tillväxt varit högre än genomsnittet i såväl OECD som EU, samtidigt som inflationen varit en av de lägsta i industrivärlden.
Riksdagens finansutskott i november 2001 (2001/02:FiU1)

Kapitalismens välsignelse
I Sovjetunionen och Östeuropa levde en av tre invånare, 140 miljoner människor, på mindre än 35 kronor om dagen år 1999. Det är mer än 10 gånger fler än 1989.
The Economist / Metro 990507

Enkla problem
70 procent av dödsfallen i u-länderna beror på lunginflammation, diarré, mässling, malaria eller undernäring.
WHO / Metro 980910

De globala inkomstskillnaderna ökade med 5 procent mellan 1988 och 1993. Det är lika snabbt som inkomstskillnaderna ökade i Storbritannien ökade under Thatcheråren.
Branko Milanovic i Economic Journal, januari 2002 / David Smith: "RES Economic Journal - January 2002", economicsuk.com 020705

Almost half the world's population lives on less than two dollars a day.
Kofi Annan: "Message of the United Nations Secretary-General, Kofi Annan on the International Day for the Eradication of Poverty", 001017, un.org 020705

I Latinamerika arbetar 20 miljoner barn under 15 år varje dag inom den informella sektorn, t ex med gatuförsäljning. Då är barnprostitutionen inte inräknad.
ILO / Norrskensflamman 991118

Första hjälpen i politik
Röda Korset sålde, i samarbete med föreningen Sverige-Tyskland, Adolf Hitlers samlade tal till intresserade, varav hälften av vinsten gick till Röda Korset. 1941 bad Röda Korsets ordförande Prins Carl i ett brev till Konungen om tillstånd och pengar för att upprätta en sjukvårdsavdelning åt tyska soldater på Bodens garnisonssjukhus.
Norrskensflamman 991209

De amerikanska biljättarna Ford och general Motors, GM, hade ett nära samarbete med den nazityska regimen före och under andra världskriget. Henry Ford, som själv författade antisemitiska skrifter, arbetade i slutet av 30-talet för att hålla USA utanför det väntade kriget. 1935 gick GM med på att bygga en ny fabrik utanför Berlin för att tillverka en lastbil kallad "Blitz" som senare användes av den tyska armén i blixtanfallen mot Polen, Frankrike och Sovjetunionen.
DN 981201

Sex av drygt tjugofem svenska generaler under andra världskriget finns med i den svenska säkerhetspolisens egna rullar över organiserade nazister. Framförallt handlade det om äldre, väletablerade män som var medlemmar i organisationer som det svenska nazistpartiet, föreningen Manhem och Riksförbundet Sverige-Tyskland. Eftersom det med all säkerhet fanns gott om nazister även i den tidens Säpo - i folkmun kallad Hestapo - är siffran antagligen en grov underskattning.
Norrskensflamman 000615

En lönsam affär
Kapitalinkomstens, industriprofitens och handelsprofitens andel av den tyska nationalinkomsterna steg från 17,4 procent år 1932 till 26,6 procent 1938.
Gunnarsson, Gunnar: "Fascism och klassherravälde", 1983

Profiten för samtliga industri- och handelsföretag i Tyskland steg från 6,6 miljarder mark 1933 till 15 miljarder 1938. Siemens omsättning fördubblades, den tredubblades för Krupp och Mannesmann-Röhrenwerke, sexdubblades för Phipil Holzmann AG och tiodubblades för Deutche Waffen- und Munitionsfabriken AG.
De tyska aktiebolagens kapital steg från 18,75 miljarder riksmark år 1938 till mer än 29 miljarder vid slutet av 1942.
Gunnarsson, Gunnar: Fascism och klassherravälde, 1983

De lägsta lönerna i Hitlertyskland sjönk med mellan 25 och 40 procent (i Italien med 50 procent) de närmaste åren efter 1933, och börsvinsterna gick i taket.
Michael Parenti: "Blackshirts and Reds" / Norrskensflamman 981203

75 procent av amerikanerna tycker att näringslivet har fått för mycket makt över för många aspekter av deras liv. 73 procent tycker att cheferna i företagen får för mycket betalt.
Business Week / Affärsvärlden 001004

De segregerade kommunerna
Invånarna i Danderyd betalar 9 gånger så mycket kapitalskatt och 11 gånger så mycket förmögenhetsskatt som genomsnittet för riket. Den genomsnittliga Danderydsbon betalar ca 38 000 kronor om året i kapitalskatt och ca 11 000 kronor om året i förmögenhetsskatt.
Danderyds kommun 012019 i ett brev till de politiska partierna i riksdagen. Siffrorna avser 1999 års skatt.

Vilka äger mer än sin villa?
Nettoförmögenhet med och utan reala tillgångar (framförallt villor och bostadsrätter), uppdelat på deciler. En decil är en tiondel av befolkningen, och den första decilen är alltså de 10 procent som äger minst.
DecilInkl realaExkl reala
1-232 000-321 000
2-33 000-90 000
30-5 000
40-3 000
514 000-15 000
655 000-27 000
7144 000-34 000
8308 0000
9627 000119 000
102 445 0001 162 000

SCB: "Reavinster och reaförluster 1999", Rapport 2001, s 38

Topp 10 procent
10 procent av Sveriges befolkning äger 99 procent av alla hushållens börsnoterade aktier.
För aktiefonder är ägande inte särskilt mycket mer jämlikt fördelat: 10 procent (inte nödvändigtvis helt desamma som de som äger aktierna) äger 83 procent av alla hushållens aktiefonder.
10 procent äger 75 procent av banktillgångarna.
Totalt sett står de rikaste 10 procenten av befolkningen för 73,5 procent av nettoförmögenheten i Sverige.
SCB: "Reavinster och reaförluster 1999", Rapport 2001, s 36

Det var 8 procent av befolkningen i Sverige som betalade förmögenhetsskatt 1999. De kommuner där flest betalade förmögenhetsskatt var Danderyd (30 procent), Lidingö (23 procent), Täby (18 procent) och Lomma (18 procent).
5 800 ensamstående kvinnor, 6 100 ensamstående män och 23 000 sambeskattade hade en taxerad förmögenhet på mer än 4 miljoner kr.
Men, som SCB skriver, "kvaliteten på förmögenhetsuppgifterna är svår att bedöma eftersom stora delar av individernas tillgångar aldrig deklareras".
SCB, Statistiska meddelanden IF 20 SM 0101, publicerad 010618, korrrigerad 010817, ISSN 1403-1647, s 6

Topp 5 procent
5 procent av Sveriges befolkning äger 95 procent av alla hushållens börsnoterade aktier.
5 procent av äger nästan två tredjedelar, 66 procent, av alla hushållens aktiefonder.
5 procent äger 57 procent av banktillgångarna.
Totalt sett står de rikaste 5 procenten av befolkningen för 56 procent av nettoförmögenheten i Sverige.
SCB: "Reavinster och reaförluster 1999", Rapport 2001, s 36

Topp 1 procent
1 procent av Sveriges befolkning äger 76,4 procent av alla hushållens börsnoterade aktier.
1 procent äger 29,2 procent av alla hushållens aktiefonder.
1 procent äger 25,6 procent av banktillgångarna.
Totalt sett står den rikaste procenten av befolkningen för 29,8 procent av nettoförmögenheten i Sverige.
SCB: "Reavinster och reaförluster 1999", Rapport 2001, s 36

Aktier som folkrörelse
Börsnoterade aktier, medelvärde för varje decil.
DecilAktievärde
13 000
21 000
30
40
51 000
63 000
78 000
815 000
932 000
10521 000

SCB: "Reavinster och reaförluster 1999", Rapport 2001, s 38

Mellan 1997 och 1999 ökade hushållens innehav av aktier med 84 procent, från 281 miljoner till 517 miljoner. Samtidigt minskade andelen av befolkningen som direktägde aktier från 18,8 procent till 18,4 procent. De 10 procent av befolkningen som ägde mest ökade också sin andel av det totala värdet något, från 98,4 procent till 99,0 procent.
SCB: "Reavinster och reaförluster 1999", Rapport 2001, s 40

Klassmedvetenhet
Sex av tio medlemmar i LO-facken upplevde sig vara arbetarklass 1999. 26 procent upplevde sig som lägre medelklass.
LO-undersökning / Avisen 990814

35 procent av befolkningen definierade sig år 1999 som arbetarklass och 47 procent som medelklass. 91 procent svarar ja på frågan om det finns klasser.
Klassmedvetenheten ökade under nittiotalet. Kvinnor har över lag lägre klasskänsla än män, ungdomar marginellt lägre än andra.
Sociologisk forskning #1/1999 / DN 991228

Över 80 procent av de brittiska invånarna ansåg 1994 att det fanns en klasskamp i landet. Två tredjedelar vände sig "starkt emot" uppfattningen att deras samhälle skulle vara klasslöst.
Göran Greider: "Arbetarklassens återkomst", Albert Bonniers förlag 1998, s 90

Nio av tio präster i Svenska Kyrkan tror på jungfrufödelsen. Två tredjedelar tror på helvetet.
Kyrkans Tidning / SvD 990328

Svårt trick
Den amerikanske trollkarlen James Randi har i flera decennier arbetat mer eller mindre heltid med att med att bemöta och granska påståenden om diverse övernaturligheter. Han hävdar att skojare mycket hellre låter sig kontrolleras av vetenskapsmän än trollkarlar, som själva kan tricken.
Stiftelsen The James Randi Educational Foundation har genom frivilligbidrag fått ihop en miljon dollar, som ska gå till den första som faktiskt lyckas visa prov på någon sorts övernaturlig förmåga. Än så länge har ingen lyckats.
Hemsidan www.randi.org

Störningsfri zon
Varken statsminister Göran Persson eller utrikesminister Anna Lindh fick reda på terrordåden mot World Trade Center den 11 september 2002 förrän efter över en timme. De satt i möte i utrikesnämnden på slottet, och hovet vägrade att släppa igenom nyheten eftersom det skulle störa kungen och mötet.
Aftonbladet 020102

Naturens styggelser
Bland djuren är "avvikande" sexuella beteende inte undantag, utan tvärtom mycket vanligt. Till exempel är de flesta dvärgschimpanser bisexuella. Bland giraffer är det upp till 75 procent av individerna som inte alls deltar i reproduktionen, bland sjölejon ännu fler. En tiondel av paren hos de australiensiska svarta svanarna är manliga, och de tar inte bara ofta över ägg från andra par - de visar sig dessutom effektivare än de heterosexuella paren på att få ungarna att klara sig.
Bruce Bagemihl: "Biological Exuberance" / DN 990801

LO:s f d chefsekonom P-O Edin hävdar att den socialdemokratiska regeringen hade övergett den fulla sysselsättningens politik redan på hösten 1989, och istället anammat den nyliberala normpolitiken.
Peeter-Jaan Kask: "Vägen in i och ut ur krisen", 1997, s 65ff / Stefan Koch: "Höger om!", Ordfront förlag 1999, s 130f

De som kallas lata
81 procent av de arbetslösa avskyr att vara arbetslösa. 93 procent tycker att det är mycket viktigt att ha ett arbete, och 77 procent säger att arbete är bland det vikigaste i livet. Detta i en stor studie omfattande 3 500 arbetslösa utförd av forskare i Umeå 1999.
Resultaten varierar mycket lite med ålder, utbildning och medborgarskap. Hur lång tid man har varit arbetslös spelar ingen roll alls. Arbetslösa som är unga, saknar nordiskt medborgarskap eller har många arbetslösa vänner uppger i något högre utsträckning än andra att det är viktigt att ha ett arbete.
DN 990503

Inte ens OECD tror på det
Enligt en studie av arbetsrätten i olika OECD-länder som självaste OECD publicerade sommaren 1999 har arbetsrättens utformning inga större effekter på vare sig sysselsättningen eller arbetslösheten i ett land.
Riksdagens finansutskott i 2001/02:FiU1

Få samband i ekonomisk teori har studerats så omfattande som kopplingen mellan löner och sysselsättning. Enligt både OECD och ILO har vare sig låga löner eller stora löneskillnader något samband med en högre sysselsättning.
"Att vända på stenar", LO 1996, s 32f

I USA var det dubbelt så stor andel av ungdomarna mellan 16 och 19 år som lönearbetade jämfört med Sverige 1996. Detsamma gäller pensionärer. Räknar man med dem hade USA en något högre andel sysselsatta än Sverige, men räknar man bort dem var den lägre.
Peeter-Jaan Kask: "Success Story?", LO 1998, en delrapport från LO-projektet Ökad Sysselsättning, s 3

En billig arbetskraftsreserv
Av LO:s deltidsanställda kvinnor är det 60 procent som skulle vilja arbeta mer än de gör. Totalt är det 175 000 kvinnor och 65 000 män som skulle vilja arbeta mer än de gör.
Nelander och Bendetcedotter 2001 s 36ff

Partnership For Peace?
USA står för 45 procent av världens vapenhandel.
Amnesty Press #5/1998

År 1988 stod USA för 16 procent av världens vapenhandel. År 1998 var nivån 68 procent - en fyrdubbling. I 90 procent av 1993 och 1994 års konflikter hade en eller flera parter erhållit amerikanska vapen eller militär teknologi före krigsutbrottet. Enligt Demilitarization for Democracy-projektet säljer USA vapen för 10 miljarder dollar till icke-demokratiska länder, varje år.
DN 981220

Antiterrorism på export
Amerikanska vetenskapsförbundet visade att USA mellan 1991 och 1993 exporterade tortyrredskap för mer än 27 miljoner dollar till 57 länder, många kända för brott mot de mänskliga rättigheterna. Tumskruvar, fotjärn, handbojor och elchocksvapen är exempel på den utrustning som exporterats.
Amnesty Press #5/1998

Över 2 000 provsprängningar av kärnvapen har genomförts i världen. Efter 1992 är det endast Kina och Frankrike som har genomfört provsprängningar.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, faktablad 4, 960429

Aldrig till krigförande länder
Under 80-talet var Jugoslavien den tredje största köparen av svenskt krigsmateriel. Bosniska styrkor myntade under konflikten begreppet "Boforsdöden" om de svenska kanonerna.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, faktablad 6, 960430

Bofors levererade under 80-talet via ett italienskt företag sprängmedel avsett för minst 1,3 miljoner minor till Irak. En del av dessa minor spreds sedan i de norra, kurdiska delarna av landet.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, faktablad 8, 960430

Under 1950-talet krävde företrädare för den svenska militären att Sverige skulle skaffa kärnvapen.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, faktablad 4, 960429

Nationellt oberoende?
En stor del av inkomsterna i Sverigedemokraternas valbudget 1998 kom genom ett finansiellt stöd från den franska högerextremisten Le Pens parti Front National.
Stieg Larsson och Mikael Ekman: "Sverigedemokraterna", Ordfront förlag 2001, s 317

Några partier Sverigedemokraterna har samarbetat med:
- MSI-Trikolorflamman i Italien, som har sina rötter i Mussolinis parti och leds av en ideolog till en av 1960-talets italienska högerextrema terroristgrupper.
- Vlaams Blok i Belgien, som vill förbjuda fackföreningar och begränsa de medborgerliga rättigheterna till personer med "rätt arv och blodslinje".
- SRS i Serbien, som samarbetade med Milosevics, förespråkade etnisk rensning och vars medlemmar ofta deltog i väpnade milisgrupper.
- Narodna Strana, Slovakien, som fortfarande försvarar Hitlers lydregim där under andra världskriget.
- MIEP i Ungern, som säljer Mein Kampf och hävdar att judarna förbereder en militär ockupation av landet.
Stieg Larsson och Mikael Ekman: "Sverigedemokraterna", Ordfront förlag 2001, s 318

För ett våldsamt Sverige
Den skinnskalle som togs av polisen med en skarp handgranat på vänsterpartiets 1 maj-firande i Stockholm 1993 var med i Sverigedemokraternas partistyrelse 1991, och tredjenamn på deras kommunlista där i valet. En av de som greps vid samma tillfälle var då ordförande i SDU, och fortsatte vara partimedlem ända fram till 1997.
Stieg Larsson och Mikael Ekman: "Sverigedemokraterna", Ordfront förlag 2001, s 131 och 148

Under Sverigedemokraternas partikongress 1995 brottade partisekreteraren ner en ung filmskoleelev som kommit dit för att filma, kopplade strupgrepp om honom och avtvingade honom en identifikation. Filmen revs ur kameran. Partisekreteraren dömdes för olaga tvång, egenmäktigt förfarande och stöld.
Samme partisekreterare dömdes senare till fyra månaders fängelse för utpressning och olaga frihetsberövande. Tillsammans med en partikamrat ska han ha sökt upp en avhoppad medlem, kopplat polisgrepp på honom, tvingat in honom i en bil och fått honom att lämna tillbaka 10 000 kronor som den avhoppade lokalföreningen fått med sig.
I oktober 1995 polisanmäldes han för mordhot. Bland annat ska han ha hotat att "sätta en kula i" en avhoppad partimedlems huvud.
Stieg Larsson och Mikael Ekman: "Sverigedemokraterna", Ordfront förlag 2001, s 153 och s 158f

SD - konspirationsteoretikerna
Sverigedemokraterna har bland annat påstått att den internationella kvinnodagen, 8 mars, inrättades av "marxistilluminater" på en hemlig kongress 1907.
Stockholmsavdelningen skrev vid ett tillfälle på sin hemsida om hur våra "ledare" har ökat flyktingmottagandet "i avsikt att med blod och våld tvinga oss in i det efter bara tio år på nytt uppstickande socialistiska systemet."
Stieg Larsson och Mikael Ekman: "Sverigedemokraterna", Ordfront förlag 2001, s 268 och 277

Även om de vill tona ner det, är de antisemitiska dragen starka i Sverigedemokraterna. När en del av Sverigedemokraternas medlemmar gick ur och istället bildade Hembygdspartiet, anklagades de till exempel för att vara judar.
Stieg Larsson och Mikael Ekman: "Sverigedemokraterna", Ordfront förlag 2001, s 261

Blir det någon kvar?
I sina radiosändningar har Sverigedemokraterna krävt att första, andra och till och med tredje generationens invandrare ska utvisas till det land "dom kommer ifrån", tillsammans med "hela släkten".
Stieg Larsson och Mikael Ekman: "Sverigedemokraterna", Ordfront förlag 2001, s 268

Sverigedemokraternas ordförande Mikael Jansson säger sig inte vara rasist, men har aldrig kunnat svara på varför han då 1994 tog plats i Sverigedemokraternas styrelse, där var tredje medlem hade direkta kopplingar till nazistiska rörelser.
Stieg Larsson och Mikael Ekman: "Sverigedemokraterna", Ordfront förlag 2001, s 163ff

Hot mot vilka?
Sverigedemokraterna har pekat ut en lång rad organisationer som "hot mot demokratin". För att ta några exempel: Amnesty International, Arbetsskadades, långtidssjukas och arbetslösas förening, Elevorganisationen, Exit, Fältbiologerna, Homosexuella socialister, Internationella Kvinnoföreningen för Fred och Frihet, Jehovas Vittnen, LO, Patrick Nadjis vänner, Rädda Barnen, Röda Korset, TCO, Unga Rörelsehindrade, Ungdom Mot Rasism och nykterhetsföreningen Verdandi.
Däremot har de aldrig pekat ut en enda nazistisk organisation som något hot mot demokratin.
Stieg Larsson och Mikael Ekman: "Sverigedemokraterna", Ordfront förlag 2001, s 240ff

Minst 21 olika Vit Makt-band har marknadsförts i Sverigedemokraternas tidningar. Bland annat recenserades ett av de grövsta, Brigad Wotan, i SDU-bulletinen med kommentaren att "samtliga texter är nationella". En del av dem har fungerat som dragplåster vid fester arrangerade av sverigedemokraterna.
Flera sverigedemokrater har också drivit vit makt-bolag som tjänat pengar på att sälja nazistmusik över postorder. Ett av bolagen, Svea Musik, använde till och med sverigedemokraternas postbox.
Stieg Larsson och Mikael Ekman: "Sverigedemokraterna", Ordfront förlag 2001, s 292 och 295f

Ett parti för kyrkovalet
SDU lanserade 1993 "blotet" igen, en tradition som hyllats av många svenska fascistiska rörelser genom åren. Det går ut på att man, utstyrd i vita dräkter, offrar ett avhugget grishuvud till gudarna.
Stieg Larsson och Mikael Ekman: "Sverigedemokraterna", Ordfront förlag 2001, s 302

Sveriges nationella sturmabteilung
När Hitler tog makten i Tyskland applåderades det ivrigt från Högerpartiets ungdomsförbund SNU, Sveriges Nationella Ungdomsförbund. De bildade en egen "sturmabteilung", började marschera med armbindlar och fick tre av partiet riksdagsmän med sig. Högerpartiet bildade istället ett nytt ungdomsförbund, det som idag är MUF.
TLM #3/1994, s 12

Terrorism och folkpartism
Den kommitté som planlade och utförde terrordådet mot tidningen Norrskensflamman under andra världskriget fick pengar från bland andra Skansenchefen Andreas Lindblom och ordföranden i folkpartiets Stockholmsavdelning Paul Wretlind.
Ordfront Magasin #6/1998

Censurivrarna
När Vilhelm Mobergs bok "Utvandrarna" kom ut 1950 besvarades den med ett högljutt upprop, där bl a 9 riksdagsmän från högerpartiet, bondeförbundet och folkpartiet protesterade mot att smålänningarna framställdes som "sedeslösa människor". De krävde att boken "avhyvlades" i nästa upplaga. Högerriksdagsmannen Axel Mannerskantz iscensatte t o m ett bokbål till vilket han och hans hustru sjöng "Du gamla du fria".
FiB-Kulturfront #12/2001

Svenska Dagbladets ledare i juni 1954 vägrade fördöma statskuppen i Guatemala och menade att beskyllningarna om att USA och United Fruit skulle ha varit inblandade var produkter av det "kommunistiska internationella opinionsmaskineriet".
TLM #3/1994, s 33

Birger Hagård, senare riksdagsman för moderaterna, bildade under sin tid som ordförande för högerns ungdomsförbund "Kommittén för ett fritt Asien", som stödde en rad antikommunistiska asiatiska diktaturer. Hagård har också haft nära kontakter med World Anti Communist League (WACL), som bildades av en rad diktaturregimer i Taiwan 1967. Så sent som 1987 var han, enligt egen utsago, deras kontaktperson i Sverige.
TLM #3/1994, s 15

Frihetens försvarare vs sydvietnamesiska bönder
Folkpartiledaren Sven Wedén hävdade 1965 att det inte var USA som var den aggressiva parten i Vietnam, utan tvärtom Kina. USA:s roll beskrev han som defensiv.
TLM #3/1994, s 32

Fortfarande i riksdagsdebatten den 6 november 1965 vägrade högern att fördöma Sydafrikas raspolitik. Också senare fanns spåren kvar: på offentliga möten med MSU i Malmö i slutet av 1970-talet hävdade unga moderater att "de svarta inte bör få rösta, för då kommer Sovjet få kontrollen över hela södra Afrika."
En orsak kan förstås vara de svenska företag som investerade i Sydafrika. Den borgerliga utrikesministern Margareta af Ugglas familj ägde till exempel företaget Sandvik, som tjänade tiotals miljoner på apartheidpolitiken.
TLM #3/1994, s 54f och 60

Franco löser samhällsproblem
Professorn i nationalekonomi Sven Rydenfelt, som hyllats som "den förste nyliberalen" på Svenska Dagbladets ledarsida, var emot bojkotter av diktaturer som Sydafrika och Spanien. Enligt hans argumentation var man tvungen att "acceptera, att man i andra länder löser sina samhällsproblem med andra metoder än våra."
TLM #3/1994, s 30

Vare sig moderaterna eller de svenska storföretagens organisationer stödde någonsin några av de politiska organisationer som bekämpade apartheidsystemet i Sydafrika. Däremot argumenterade de båda mot sanktionerna och mot det svenska stödet till ANC. Flera storföretag, däribland Volvo, Saab-Scania, Esab och Alfa-Laval, ägnade sig åt ett långtgående sanktionsbryteri.
TLM #3/1994, s 59

Ungsvenska klubben, en tummelplats för allehanda nazister och Pinochetvänner, har haft en mängd högt uppsatta moderater som föredragshållare: bl a deras fd partiledare Gösta Bohman, fd utrikesminister Margareta af Ugglas, Birger Hagård och flera andra riksdagsmän. De var också inbjudna till MUF:s firande av sitt 75-årsjubileum 1973.
TLM #3/1994, s 13f

Västerländska ideal i Angola
I en riksdagsdebatt den 10 april 1986 försvarade den moderate riksdagsmannen Birger Hagård terrorgruppen UNITA i Angola, som öppet hade hotat svenska biståndsarbetare bara några veckor tidigare.
Fria Moderata Studentförbundet bjöd också in UNITA till ett Sydafrikaseminarium 1987. I den efterföljande debatten skrev ordföranden för Kårpartiet Borgerliga Studenter O'68, Anders Hedman, att "högern stödjer UNITA:s kamp" och att Sverige borde vara med och finansiera dem och andra grupper som "kämpar för demokrati och västerländska ideal". Anders Hedman besökte själv UNITA:s baser i Angola, tillsammans med ombudsmannen Per Ericson.
Inte heller efter det att UNITA återupptog inbördeskriget, när de förlorat de allmänna valen i september 1992, har FMSF, BSO'68 eller någon av de inblandade kritiserat UNITA. Detta trots att det var första gången i världshistorien som ett politiskt parti med omedelbar verkan startade ett inbördeskrig för att de förlorat ett val.
TLM #3/1994, s 61ff

Moderata ungdomsförbundet i Blekinge och Östergötland drev ett krav på statliga bordeller till MUF:s kongress år 2000.
Avisen 29/4 2000

Liten samling
Bill Gates och Paul Getty, två av världens rikaste män, äger tillsammans de allra flesta fotografiska stillbilder som tagits.
Ordfront Magasin 12/2000

Världens rikaste 200 personer mer än fördubblade sina tillgångar mellan 1995 och 1999.
UNDP:s Human Development Report 1999 / Norrskensflamman 990805

En tidigare styrelsemedlem i det SAF-finansierade Ung Företagsamhet, Carl G Holm, var en av grundarna till den högerextrema tidningen Contra. Han har också deltagit i flera konferenser med WACL, och publicerade vid ett tillfälle en lista över "läsvärda publikationer" som innehöll flera direkt nazistiska alster.
TLM #3/1994, s 16

Vart femte barn på Lundsberg tillhör adeln. Den svenska adeln utgör 3 promille av Sveriges befolkning, eller ca 25 000 personer.
TV-programmet Striptease 961023

De tre rikaste människorna i USA har tillsammans en större förmögenhet än den samlade BNP:n för världens 48 fattigaste länder.
Världsbanken / DN 000101

Fram till år 1950 uppskattas 227 000 människor ha dött av till följd av atombomben som fälldes över Hiroshima.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, faktablad 4, 960429

Zbigniew Brzezinski, president Carters nationella säkerhetsrådgivare, har uppgett att president Carter redan den 3 juli 1979 avsatte 500 miljoner dollar för upprättandet av en internationell terroriströrelse som skulle sprida islamisk fundamentalism i Centralasien och "destabilisera" Sovjetunionen.
John Pilger i Aftonbladet 020204

En skola för diktaturernas försvar
School of the Americas i Georgias (som nu är flyttad och omdöpt) utbildade 58 000 latinamerikanska soldater. De latinamerikanska länderna tenderar att skicka flest soldater till den amerikanska militärutbildningen under perioder då grova brott mot de mänskliga rättigheterna pågår i landet.
Amnesty Press #5/1998

Efter påtryckningar släppte Pentagon 1996 de manualer som användes i skolan fram till 1991. Den mest uppmärksammade är "Human Resource Exploitation Manual" och sattes ihop 1983.
Där rekommenderas bland annat att man arresterar de misstänkta tidigt på morgonen, tar av dem nakna och håller dem isolerade. De ska berövas all slags rutin vad gäller sömn och mat och förhörsrummen ska sakna fönster och toaletter. För att bryta ned den arresterades motståndsvilja rekommenderar manualen utmattning, extrem hetta, kyla, svält, sömnlöshet, sanningsdroger hot om fysisk smärta och till och med mord.
Manualen bryter mot en rad såväl amerikanska lagar som internationella fördrag, men trots tre officiella undersökningar har inte någon funnits ansvarig för dess innehåll.
Amnesty Press #5/1998

Av alla de officerare som FN:s sanningskommissionsrapport anklagar för brott mot de mänskliga rättigheterna i El Salvador var två av tre före detta elever på School of the Americas.
Amnesty Press #5/1998

Av den svenska morgonpressen är 81,5 procent borgerlig, 11,7 procent socialdemokratisk och endast 6,8 procent betecknas som övriga.
Ordfront #6/1999

Som produktplacering, fast bättre
Uppskattningsvis 40 procent av alla "nyheter" i USA är producerade av PR-byråer som arbetar för olika företags intressen.
Corporate Europe Observer

Svenska Dagbladets ledarsida har gjort sitt bästa för att ursäkta en mängd statskupper och andra ingripanden från militären mot olika regeringar: Guatemala 1954, Dominikanska republiken 1965, Grekland 1967, Turkiet 1971, Filippinerna 1972, Chile 1973 och Argentina 1976.
TLM #3/1994, s 17ff

Danderyd var den kommun där eleverna hade högst medelbetyg i landet. Efter Danderyd kommer Lund, Täby, Lomma och Lidingö.
Flera kommuner i toppen på betygslistan är förortskommuner till större städer. Det som förenar dem är att de har fler invånare som är långtidsutbildade och har högre medelinkomster är genomsnittet.
Norrskensflamman 960208

Chipsföretaget Walker bedriver projekt för att ge fler böcker och datorer till skolor i Skottland. Som motprestation måste eleverna samla ihop en stor mängd kuponger som finns på deras chipspaket.
Ordfront Magasin #1-2/2002

Utbildning lönar sig
För varje utbildningssteg - från grundskola till 2-årigt gymnasium till 3-årigt gymnasium till kort högskoleutbildning (under tre år) - ökar månadslönen med en dryg tusenlapp. Men att utbilda sig mer än tre år på universitet höjer i ett slag lönen med drygt fyra tusen, och den som har genomgått forskarutbildning kan se fram emot ytterligare nästan åtta tusen i månaden.
DN 990831. Siffrorna är genomsnitt för 1996.

De satsar på kvalitet
En tredjedel av priset för ett par av Nikes sportskor går till marknadsföring.
Gregow, Karin, "Hur många svenskar tål världen?", Naturskyddsföreningen förlag 2000, s 85

I USA är de ekonomiska skillnaderna mellan människor större än i något annat västland.
HDR 2001 Tabell 12 s. 182

1997 behövde 21,4 miljoner amerikaner hjälp med pengar för att få mat. De flesta av dem var kvinnor, barn och äldre.
DN 980312

USA - Land of the free
Cheferna på de 365 största amerikanska bolagen tjänar i genomsnitt 419 gånger mer än arbetarna i samma företag.
Metro 990908

Under 90-talet ökade ersättningen till de bäst betalda företagsledarna i USA från 29 gånger en industriarbetarlön till 93 gånger mer än vad en industriarbetare tjänar.
SvD 990530

Landet där vem som helst kan bli rik
Av de som var lågavlönade i Sverige 1986 var det 58 procent som hade lyckats öka sin lön 5 år senare. I USA, där andelen lågavlönade var mer än 5 gånger så stor, var samma siffra 27 procent.
Peeter-Jaan Kask: "Success Story?", LO 1998, en delrapport från LO-projektet Ökad Sysselsättning, s 25. Ursprungligen från OECD Employment Outlook 1996. Som lågavlönad definierades den som tjänade mindre än 65 procent av medianinkomsten.

För de sämst och medelavlönade i USA innebar 1990-talet att deras reala inkomster faktiskt minskade. Det är i första hand osäkerheten i anställningarna och den låga fackliga organiseringsgraden som håller tillbaka lönekraven.
Forskarna Bernstein/Schmitt/Mishel vid Economic Policy Institute / SvD 990530

Reallönerna för handelsanställda i USA minskade med 14 procent mellan 1980 och 1996. För industriarbetare var siffran 7,7 procent och för byggnadsarbetare 18,3.
Peeter-Jaan Kask: "Success Story?", LO 1998, en delrapport från LO-projektet Ökad Sysselsättning, s 21

Andel av medborgarna i USA som ansåg att för mycket makt fanns samlad i händerna på några få stora företag.
1969 1975 1979
61% 78% 79%

Göran Greider: "Arbetarklassens återkomst", Albert Bonniers förlag 1998, s 82

Givmilda västvärlden
De utvecklade länderna ger sammanlagt 0,22 procent av sin BNP i bistånd.
HDR 1999 / Norrskensflamman 990805

Bara 10 procent av den globala forskningen inom hälso- och sjukvård fokuserar på sjukdomar som 90 procent av jordens befolkning lider av.
HDR 2001 s 39, 109-110

1998 vad de globala utgifterna för forskning inom hälso- och sjukvård 70 miljarder dollar. Av detta användes 0,3 miljarder på HIV/AIDS-vaccin och 0,1 miljarder på malariaforskning.
HDR 2001 s 39 och 109-110

De rikaste 20 procenten
År 1995 tjänade den rikaste femtedelen hela 82 gånger mer än den fattigaste. I nästan 70 länder var medelinkomsten räknat per innevånare lägre än den var för 20 år sedan.
Le Monde Diplomatique, november 1998 / ETC 981219

Pensionsfonderna
Sammanlagt i världen finns omkring 10 000 miljarder dollar i pensionsfonder. Det motsvarar värdet av de tre största börserna i världen, New York, London och Tokyo, tillsammans.
Göran Greider: "Arbetarklassens återkomst", Albert Bonniers förlag 1998, s 166