Nedskärningspartierna

Skattesänkarpartierna ska förstås bekosta sina generösa skattesänkningar på något sätt. I budgetmotionerna märks en tydlig skillnad mellan nedskärningar i miljardklassen, som ofta passeras raskt förbi, och ökningar på ett par tio miljoner här och var som försvaras med stora ord.
  Bidragen till kommuner och landsting är förstås en stor besparingskälla. Moderaterna skär med 10 miljarder, och Folkpartiet nöjer sig med en miljard. Kristdemokraterna plockar ungefär två miljarder, men hävdar att det i praktiken är en ökning eftersom deras andra förslag kommer att minska kommunernas kostnader. Centern kompenserar kommunerna med 1,3 miljarder eftersom man är mot att kommunerna ska få en del av den statliga inkomstskatten direkt.
  8 miljarders besparing på sjukförsäkringen (vilket är nästan en tredjedel) är ett av Moderaternas huvudförslag, bl a vill man införa en extra karensdag. Förutom det blir det dyrare med läkemedel: 5 miljarder ska sparas här. Centern vill minska ersättningen något för 700 miljoner.
  Kristdemokraterna vill också ha en extra karensdag och minska ersättningen. Det lustiga är att man inte redovisar ytterligare besparingar på ungefär 5 miljarder under området "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp"; vi får helt enkelt inte veta vad de hade tänkt göra.
  Moderaterna tar dessutom 7 miljarder i minskade förtidspensioner. Folkpartiet drar en miljard.

Svåra tider för arbetslösa Arbetslösa har svåra tider att vänta om de borgerliga partierna får bestämma. Moderaterna ska genom 'justerad dagpenning, avindexering, en kompensationsnivå på 75 % och successivt införande av en s.k. bortre parentes' spara 7 miljarder.
  Men här smäller faktiskt Kristdemokraterna högre; 10,5 miljarder ska bort redan 1999. Det enda konkreta de kan peka på är dock högre avgifter till a-kassan, så siffran får väl anses vara tagen ur luften. Folkpartiet nöjer sig med en miljard.
  AMS-åtgärderna befinner sig i skottfältet; Folkpartiet vill dra ner med 4,9 miljarder, och dessutom minska volymen för Kunskapslyftet för att spara ytterligare 1,1 mdr. Kristdemokraterna ska plocka mellan tre och fyra miljarder. Moderaterna väljer att istället göra dem mer effektiva - vilket spar dem så mycket som 8,5 miljarder. Centern spar 2 miljarder, vilket delvis är pengar som skjuts över till småföretagssatsningar.
  Posten arbetsmiljö minskar Moderaterna med tio procent, ungefär 600 miljoner kronor.

Biståndstvisten 'Transfereringar till hushållen' är en stor besparingspost i Moderaternas budget - hela 16 miljarder till år 2001. Riktigt vad den innehåller visar det sig vara lite knepigt att få reda på. Några smakprov är barnbidragssänkningar för 4 miljarder (ungefär 20 procent) och uppåt 2 miljarders besparingar i föräldraförsäkringen.
  Vad beträffar u-landsbiståndet är de borgerliga oeniga. Moderaterna vill skära ner med 3,4 miljarder till år 2001, med motiveringen att "ett utbetalningsmål för det svenska biståndet är irrelevant". De pengar som blir kvar ska dessutom täcka fredsfrämjande truppinsatser för ungefär en halv miljard. Folkpartiet och Kristdemokraterna vill höja det med ungefär 2 miljarder. Centern är nöjd med regeringens förslag.

Företagssubventionerna Folkpartiet, som vill sänka arbetsgivaravgifterna med 10 miljarder, finner det rimligt att då också sänka företagssubventionerna något. Folkpartiet drar ner med 1,8 miljarder, men det handlar mest om pengar till regionalpolitik, bostadspolitik och presstöd.
  Posten för regional utjämning dras ner med strax under en miljard i Moderaternas och Folkpartiets budgetalternativ, vilket är över en tredjedel av kostnaderna.
  Bostadsbidraget skärs ner med uppåt en miljard i Moderaternas förslag, eftersom det bara ska gå till barnfamiljer. Folkpartiet plockar några hundra miljoner.
  Kristdemokraterna vill att en betydligt större del av kostnaderna för trafikskador ska betalas via trafikförsäkringen. Det är uppåt 4 miljarder som sparas här.
  Folkpartiet och Moderaterna vill ha ett långsammare energiomställningsprogram, vilket de sparar 900 miljoner på. För partier som ser kärnkraften som det långsiktiga alternativet finns det ingen anledning att minska på elanvändningen.

Taktiska besparingar Till avdelningen taktiska snarare än finansiellt nödvändiga besparingar hör förstås parti- och presstödet. Moderaterna slår till med 500 miljoner, Folkpartiet tar 400 miljoner. Kristdemokraterna och centern håller sig lågt i frågan.
  Kanske ska man se Moderaternas nedskärningar på kulturen, mellan tio och tjugo procent beroende på område, i samma ljus. Utgifterna för ungdomsfrågor minskas med 60 procent.
  Samtidigt som man kör över utgift efter utgift med bulldozer finns det ju ett par speciella man vill ha kvar. Då infinner sig plötsligt argumenten. Årets mest uppenbara är måste vara Kristdemokraterna: "trossamfundens lokalbidrag genererar både arbetstillfällen för byggbranschen och bevarar kulturmiljö". Strax efter skär man bort 40 miljoner från den fackliga utbildningen.

  ARTIKLAR

Ekonomi:
Brödrostarna
Hyckleriet
Skuldkrisen
Marknadsekonomi
Bra för Sverige?
Amartya Sen
Skattesänkarna
Nedskärningarna
Tillväxt
Tre mot EMU