Liten ordlista

Arbetarklass
De människor som får sin främsta inkomst genom lönearbete och har liten makt över situationen på sin arbetsplats.
  Det är så ordet används i texterna, och det är så jag föredrar att använda det. Fördelen med den definitionen är att den fångar upp alla de som har något konkret att vinna på facklig organisering, och som är i en situation där det är effektivt att arbeta tillsammans i solidaritet för att nå sina mål.
  Det finns flera faktorer som gör arbetarklassen till en drivkraft för socialism. För det första finns det en direkt koppling mellan kortsiktiga krav på bättre arbetsvillkor, facklig organisering för att effektivare kunna slåss för dessa krav och möjligheten att helt ta över makten över produktionen. För att kunna sätta något bakom sina ord måste arbetarna arbeta tillsammans i solidaritet. Det är just på det sättet, i praktisk handling, som arbetare kan skapa sig ett medvetande om hur klassamhället fungerar.
  För det andra kräver produktionen mer och mer av organiserat samarbete, vilket leder till att allt fler arbetar i allt större företag. I dessa företag fyller ägaren inte längre någon funktion för produktionen, utan måste tvärtom använda maktmedel som försvårar produktionen för att inte tappa kontrollen. T ex finns det knappast några större företag som förmår använda de anställdas kunskaper om produktionen fullt ut, eftersom man om man släppte efter på inflytandet också skulle släppa efter på de parktiska maktmedlen. Det här är en mycket svårhanterlig fråga för företagsledningarna av just det skälet att en effektiv produktion först kan ske om man släpper ifrån sig maktemedel; först om ägaren ger upp sin egen målsättning om att hålla borta arbetarna från grytan de just har kokat.

Borgare
En människa som äger företag eller en människa med borgerliga åsikter.

Fascism
Överklassens militära övertagande av makten i situationer då de finner sina positioner hotade.

Feodalism
Ett klassamhälle där överklassen är de som äger jorden, och därför kan tvinga bönderna att arbeta för dem. I utbyte får bonden låna en egen plätt jord att odla på.

Inflation
Prisökningar. När priserna ökar blir de pengar man har i praktiken mindre värda.
  Det är svårt att säga vad inflation har för fördelningseffekter, det beror bland annat på vilka orsaker inflationen har. Sverige har idag väldigt låg inflation. För att få fram inflationen väger man olika priser mot varandra efter hur viktiga man anser dem vara, och får ut ett genomsnittsvärde.

Kapital
En social relation mellan människor som innebär att lönearbetare arbetar ihop ett mervärde, som sedan fördelas efter ägarnas kapitalstock.

Kapitalism
Ett klassamhälle där överklassen är de som får sina främsta inkomster från kapital, och underklassen får sina inkomster genom lön.

Kapitalister
Överklassen i det kapitalistiska samhället. De människor som lever på andras arbete och har den praktiska makten i samhället.
  Stefan Persson är en typisk svensk kapitalist. Han äger aktier i H&M till ett värde av 40 miljarder. Det är familjen Wallenberg som har störst inflytande i Sverige. Deras privata förmögenhet är inte mer än ett par hundra miljoner, men via stiftelser och röststarka aktier kontrollerar man företag värda ungefär 1 200 miljarder.

Kommunism
Ett klasslöst samhälle som producerar efter principen "av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov".

Marginalskatter
Hur mycket av en löneförhöjning jag får betala i skatt. Detta beror förstås på vilken inkomstnivå jag ligger på från början. Marginalskatten är alltså ingen särskild skatt, utan en beräknad effekt av skatterna.

Karl Marx
Tysk filosof och samhällsanalytiker som levde på 1800-talet.

Mervärde
Skillnaden mellan hur mycket lön en arbetare behöver för sitt uppehälle och hur mycket värde arbetaren skapar.

Monopol
När ett företag har kontrollen över en viss marknad. Arla mejerier har t ex i praktiken monopol på mjölkprodukter i Stockholm.
  Monopolföretag sätter högre priser än de skulle gjort om de varit utsatta för konkurrens, och säljer därför också färre varor. de försöker förstås också hindra andra företag från att tränga in på deras marknad, t ex genom att bygga upp ett starkt varumärke som folk köper oberoende av om det finns bättre och billigare alternativ.
  Marxister brukar använda ordet 'monopolkapitalism' för att markera att priserna sedan början på 1900-talet inte sätts i hård konkurrens, utan snarare handlar om ett taktiskt spel mellan ett fåtal stora företag i varje bransch. Se även oligopol.

LAS
Lagen om anställningsskydd, eller Först in-sist ut-principen. Om inte facket går med på annat måste chefen sparka de som anställts sist först vid arbetsbrist. Facket har rätt att göra vilka undantag som helst ifrån den regeln.
  LAS skyddar de anställda i allmänhet, och fackliga aktivister i synnerhet. Ligger hotet på om att vem som helst kan sparkas är det förstås betydligt mer riskabelt att sticka ut för att försvara sina rättigheter. Att skydda de mer högljudda fackliga aktivisterna från repressalier är förstås

Näringslivet
Populär benämning på de privata företagen. Uttrycket underblåser den verklighetsbild som felaktigt påstår att skatter från privat sektor skulle vara nödvändiga för att upprätthålla en offentlig sektor.

Oligopol
När ett fåtal företag har kontrollen över en viss marknad. Bensinföretagen i Sverige är t ex kända för att sätta sina priser tillsammans och inte i konkurrens.

Penningpolitik
Hur mycket pengar som ska cirkulera i samhället. I Sverige bestäms detta av riksbanken, som tillsätts av riksdagen.
  I praktiken handlar det om hur hög reporäntan ska sättas. Hög ränta gör att bankerna hellre placerar sina pengar hos riksbanken än erbjuder dem som riskkapital till företag. Detta leder till ökad arbetslöshet, då företagen har svårare att hitta finansiärer till sina projekt.

Proletär
En människa som inte har jord eller kapital att leva på, utan måste söka anställning för att få en inkomst.

Revolution
En grundläggande maktförändring i samhället. Kan mycket väl vara fredlig.

Solidaritet
Att göra gemensam sak för gemensamma intressen.

Socialism
Ett samhälle där arbetarklassen i praktiken har makten.

Underklass
De människor som arbetar åt överklassen i ett klassamhälle.

Överklass
De människor som lever på andras arbete och har den praktiska makten i ett samhälle.
  ARTIKLAR

Övriga:
Intressen
Solidaritet
Ansvar & skuld
Peter Singer
Radikalism - nej tack!
Feminism för killar
Guatemala 1954
Ordlista