Persson spelar hjälte
Göran Persson, Sveriges statsminister, har låtit frilansjournalisten Peeter-Jaan Kask formulera sin berättelse om sanerandet av statsfinanserna. Det är en lagom hårdkokt historia där Persson själv håller slösare och nyliberaler kort, sammanfattad i behändigt tågläsningsformat. Helt enkelt ett försök till historieskrivning.

Ett slående drag att genast börja fundera kring är den språkliga tonen. Först något förundrat; varför väljer Sveriges statsminister inte en skarpare skribent för att föra ut sitt budskap? Sedan mer eftertänksamt; är det så att Göran Persson faktiskt vill uttrycka sig så här?
  Det skulle kunna vara hans talarstolsspråk som översatts rakt av, ett misslyckat försök att fylla omslagsrollen som beskäftig storpolitiker med händerna på bältet. Dock är Perssons retoriska förmåga, som är betydligt större än medierna vill göra den till, steget för pompöst och tillrättavisande för att fungera i bokform.

Hursomhelst; det är inte för litterär excellens man sätter sig framför den här sortens böcker. Här ska sättas fingret på Sveriges politiska situation; på problemen, på tendenserna, på hjältarna som ska ta oss ur detta erbarmliga nittiotal. Och vi får det riktigt enkelt upplagt (inget fel i det):
  Problemet är statsskulden. Den är stor och kostar oss höga räntor. De minskar vår handlingsfrihet och därmed demokratin. Vad en statsskuld är för något, vem man är skyldig den till och vad historien bakom är förblir däremot obesvarat. Men för att dramat ska få ett lyckligt slut kan man inte riktigt plocka in draken i sin helhet, för Göran Persson har ju inte nedlagt någon drake. I historien är det därför en ganska suddig best han motar i dörren.
  Tendensen var förut, med Bildt som statsminister, att statsskulden 'skenade iväg'. Som tur är hoppar Göran Persson in som avbytare och fångar in den. Nu förbättras saker och ting dag för dag. Det är naturligtvis inte sant.
  För det är inte direkt i realekonomiska termer historien förtäljs. Skriver man att Sverige har återvunnit sin ekonomiska frihet borde man, faktiskt, skämmas. De flesta som bor här har fått se den lilla ekonomiska frihet de haft beskäras ständigt, under såväl Bildt som socialdemokraterna. Inte alla, förstås, men de flesta.

Ekonomin blir ett sant spektakel i sann liberal anda, med ett par hjälteaspiranter - utan koppling till samhällsintressen - som tävlar om att få rädda Moder Svea ur diffusa bekymmer. Kan han inte slå ihjäl draken tvingas Sankt Göran tävla med riddaren i blå mantel om att hugga ner väderkvarnar. Bönderna syns endast i förbifarten som fattigpensionärer att tycka synd om, men vilka man trots allt måste offra till den okänd fienden. Det pratas om att förankra beslut.
  Sveriges ekonomi räddades, säger Göran Persson. I verkligheten har vi sett en fortsatt omfördelning från vanliga människor till storföretag och aktieägare.

Man skulle förstås kunna hosta upp den gamla vanliga keynesianska kritiken av att jämställa statsfinanser med privatekonomi, men det är inte det jag reagerar mest emot. Värre är den moderna socialdemokratins allt luddigare maktanalyser. Vi är inte framme vid fullständig socialiberalism än, men Tony Blairs bortkoppling från 'särintressena' rycker allt närmare. Tji får facket som grundval för den svenska modellen; välfärdstanken har i praktiken reducerats till att 'Sverige' ska försöka rädda den offentliga sektorn.
  Hur ska då det gå till? Jo, nytänkandet inom socialdemokratin stannar vid att försöka göra som alla andra länder: exportera sig ur krisen. Och då måste vi ju 'lyckas' i löneförhandlingarna för att inte dra ner våra företags konkurrenskraft.
  Som vanligt när det pratas global ekonomi är det inte någon global strategi som diskuteras, utan hur den enskilda nationen ska bli attraktiv som investeringsobjekt. Några tips från de som äger. Med statsministrar på den vägen ställer man inte upp några maktpositioner mot storföretagen.

Göran Persson: Den som är satt i skuld är inte fri
Atlas förlag 1997

  ARTIKLAR

Böcker:
Några korta
10 marxister
Dilbert
Mediekritik
Marknad och kapital
Globaliserings-myten
Koloss på larvfötter
Göran Persson