Hur kunde Sovjetunionen stå emot Operation Barbarossa? Jo, ett av svaren är att den sovjetiska försvarsmakten, utifrån sina erfarenheter från första världskriget, från början var inställd på att det var kapaciteten i försvarsindustrin som skulle komma att fälla avgörandet i en krigssituation. I fredstid skulle industrin användas till civil produktion, men allting - från lokaliseringen av fabriker till vilka metaller som användes - var planerat utifrån behoven i ett storkrig mot de kapitalistiska staterna.
Det skriver Lennart Samuelson, ekonomhistoriker vid Handelshögskolan i Stockholm, i boken Röd koloss på larvfötter. Titeln syftar Hitlers ord om Sovjetstaten, att den var en "koloss på lerfötter" och Òbara man sparkar in dörren kommer hela bygget att rasa". Så var det inte, utan nazisterna mötte ett land som sedan länge hade planerat för det totala kriget. Men samma plan som en gång hade gjort det möjligt att besegra det nazistiska krigsmaskineriet ledde enligt Samuelson till att den sovjetiska ekonomin stod svag i början på 80-talet - när bedömarna tvärtom talade om en åtminstone militärt stark "koloss på larvfötter". Boken ger en detaljerad bild av hur det militär-industriella komplexet växte fram, och hur det dominerade den sovjetiska planeringen.
Samuelson skriver rakt på sak och förefaller vara väl insatt hela boken igenom, men lyckas inte alltid knyta upp resonemangen kring en röd tråd. Styckena verkar ibland hoppa fram och tillbaka, och då och då kommer stora doser faktauppgifter som kan tyckas väl ingående. Men samtidigt är det också bokens stora fördel att den i sin helhet är väl avgränsad och inte väjer för att vara utförlig också i de tekniska och ekonomiska delarana. Den röda kolossen hade fler sidor än schablonbilden förtäljer.
Lennart Samuelsson
Röd koloss på
larvfötter - Rysslands ekonomi i skuggan av 1900-talskrigen
SNS förlag 1999
| |
ARTIKLAR
Böcker:
Några korta
10 marxister
Dilbert
Mediekritik
Marknad och
kapital
Globaliserings-myten
Koloss på larvfötter
Göran Persson
|
|