Jobbet, facket och folkrörelselinjen
Juridiska hörnet
-Vad är ett avtal?
-Vad smäller högst, lag eller avtal?
-Minderåriga
-Fel på lön
-Rast och paus
 

Rast och paus

Det finns tre paragrafer i arbetstidslagen om rast och paus.

Arbetstidslagen §§ 15-17

  • 15 § Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället.

    Arbetsgivaren skall på förhand ange rasternas längd och förläggning så
    noga som omständigheterna medger.

    Rasterna skall förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.

  • 16 § Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.

  • 17 § Arbetsgivaren skall ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

    Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbetsgivaren skall i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

    Pauser räknas in i arbetstiden.


Avvikelser från lagen.

Hela lagen är dispositiv, dvs. arbetsgivaren och den centrala arbetstagarorganisationen (förbundet) kan göra upp egna kollektivavtal om arbetstiden.

Innan du börjar vifta med lagen så försök ta reda på om det finns något sådant arbetstidsavtal mellan din arbetsgivare och fackförbundet, och kolla vad det står där.

Även om det inte finns ett avtal som ersätter hela lagen, så kan arbetsgivaren och förbundet ha kommit överens om avvikelser från andra och tredje stycket i §15.
Det krävs också en överenskommelse mellan arbetsgivaren och förbundet om man regelbundet ska ha måltidsuppehåll i stället för rast.

OBS att när det gäller paragraferna om rast och paus så måste avvikelserna avtalas med förbundet, inte med en lokal fackklubb. Men det finns inget som hindrar att man lokalt kommer överens om t.ex. att raster ska ligga på betald tid.


Kommentarer (mina)

Juridiskt sett är rast och paus olika saker.

Med rast menar man t.ex. lunchrast.

Pauser är korta avbrott som man har rätt att ta då och då under arbetstiden. Det bästa är om man kan avgöra själv när man ska ta paus, men på många jobb så går inte det. Då ska pauser ordnas genom avlösning eller stopp i produktionen/arbetet så att man kan gå ifrån.

Om pauser står det i lagen att de räknas in i arbetstiden. Det betyder att du ska ha betalt under pauserna.

När man har rast så har man rätt att lämna arbetsplatsen och göra vad man vill, vilket oftast betyder att rasten är obetald.
Dvs. har man 8 timmars arbetstid och en halvtimmes rast, så är man på jobbet 8 ½ timma (men har rätt att lämna jobbet under ½ timme).
Men som sagt, inget hindrar att man kommer överens lokalt om att rasten ska vara betald.

Frågan om rätten till raster och paus har ofta stor betydelse på arbetsplatsen. (Tänk till exempel på bussförarnas ”kisspausstrejk” häromåret.)

Arbetsgivarnas drift att utnyttja arbetarna maximalt står mot arbetarnas behov av vila, samtal och att behålla en gnutta självbestämmande.

Läs om ”pauskamp” i novellen Paus för galna vargar under länken Folk och andra bullar och i artikeln Vardagsmotstånd under länken Artiklar & Frågor.


Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Slutligen några paragrafer ur Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (afs 2000:42)

Matutrymme
  • 106 § Arbetstagare skall under matrast eller måltidsuppehåll kunna äta under tillfredsställande förhållanden. Det skall normalt ske i en personalrestaurang, en annan restaurang, ett matrum eller ett matutrymme. För den som genomgår utbildning godtas dock även annat lämpligt utrymme.
  • 107 § Arbetstagare som äter medhavd mat skall ha tillgång till ett matrum eller plats i en personalrestaurang. På arbetsställen där högst fyra arbetstagare arbetar samtidigt får det i stället för matrum finnas ett avskilt matutrymme i arbetslokalen eller i ett klädrum med klädskåp om arbetet inte är smutsande, smittfarligt eller utförs med hälsofarligt eller starkt luktande ämne. Nära plats där medhavd mat intas skall det finnas uppvärmningsanordning, kylskåp, förvaringsutrymme, uppsamlingskärl för avfall, tillgång till varmt och kallt vatten och möjlighet att diska. Sittplatser skall ha ryggstöd.

Pausutrymme
  • 108 § Arbetstagare skall kunna tillbringa pauser i arbetet på lämplig plats. Om det behövs skall ett särskilt pausutrymme ordnas.

Vilutrymme
  • 109 § På arbetsställen skall det finnas eller vara lätt att ställa i ordning en lämplig vilplats för tillfällig vila, vid t.ex. illamående eller huvudvärk.
    Detta gäller dock inte där endast några få arbetstagare sysselsätts samtidigt.
    På större arbetsställen skall vilplatsen i regel inrymmas i ett särskilt vilrum.
  • 110 § En vilplats skall vara bekväm, ostörd och ha sådan storlek att det går att vila liggande. Ett vilrum skall ha lämplig inredning och utrustning.


FT


Tillbaka till juridiska listan
Utskriftsvänligt format
  Juridiska hörnet
-Vad är ett avtal?
-Vad smäller högst, lag eller avtal?
-Minderåriga
-Fel på lön
-Rast och paus