|
|
 |
Juridiska hörnet
|
|
 |
|
|
|
Vad smäller högst, lag eller avtal? |
Lite förenklat kan man säga att lagen smäller högst. Man får inte göra upp avtal som strider mot lagen.
Fast oftast är det ok att göra upp avtal som är bättre än lagen. Semesterlagen säger att alla ska ha 25 dagars semester per år. Men vissa avtal (tillexempel för statligt anställda) ger rätt till längre semester än så.
Det finns också i alla arbetsrättslagar vissa paragrafer som det är tillåtet att ”bryta” emot om man gör avtal om det.
Men arbetsgivaren får inte försöka smita ifrån lagen genom att göra ett avtal direkt med en anställd, utan det ska vara ett avtal med facket.
I början av varje lag finns det en särskild paragraf där det står vilka av reglerna i lagen som man får ändra på i ett avtal. Sådana regler, som får ändras genom avtal, kallas dispositiva regler.
Lag och avtal hänger ihop på ett annat sätt också: I medbestämmandelagen står det att kollektivavtal inte får brytas. Det innebär att om arbetsgivaren bryter mot ett kollektivavtal, så är det ett lagbrott.
Både lagar och avtal hänger ihop med styrkeförhållandena mellan arbetare och arbetsgivare.
Regler i lag och avtal som är bra för arbetarna har ofta drivits fram genom att arbetarna under lång tid har kämpat på arbetsplatserna för att få igenom sådana regler.
Regler som är bra för arbetsgivarna kommer från deras kamp för sådant de tycker är viktigt.
Hur det ser ut på arbetsplatsen beror inte bara på lagar och avtal utan ännu mer på om arbetarna är medvetna om sina rättigheter och bevakar dem.
Det finns massor av arbetsplatser, både stora och små, där både arbetsgivaren och arbetarna är mer eller mindre okunniga om vilka regler som finns. Att arbetsgivaren medvetet bryter mot reglerna är inte heller ovanligt.
FT
Tillbaka till juridiska listan
|
|
 |
| |
Juridiska hörnet
|
 |
|
