Svaret är förstås att det är vi som skruvar ihop bilarna. Vi som gör allt arbetet i samhället. De flesta i Sverige är löntagare. När vi går till jobbet och avverkar våra dagliga 8 timmar så skapar vi något slags värde. Det kan vara allt från att vända hamburgare till att vända papper, eller varför inte att ta hand om gamla människor på ett äldreboende. En del av det värdet får vi tillbaka i form av lön. Resten går i vinst till de som äger företaget. Skulle det inte vara så att vi arbetade ihop ett större värde än vi får tillbaka, så skulle de ju trots allt knappast ha anställt oss. Tänk dig att högerns dröm går i uppfyllelse: en dag är vi alla miljardärer. Hur går det då med vinsterna? Jo, så fort alla försöker sluta arbeta, skulle samhället falla ihop. Företagen skulle inte längre tjäna några pengar. Att det finns folk som måste lönearbeta, är alltså en förutsättning för att det ska gå att leva på att äga. Utan arbetare, ingen överklass. Kapital är alltså ett förhållande mellan människor, där några äger och de andra lönearbetar åt dem. Förmögenheterna växer alltså inte av sig själva, det är ingenting naturen har bestämt. Det är det här samhället som fungerar så. Därför går det också att förändra. Det måste inte vara så att en del människor är överklass. Nästa » Exempel - Joakim von Anka  - Strindberg om arbetet