»...the two cities had been chosen not despite but because they had a high density of civilian housing.«
Kai Erikson, sociolog
Whether the intended audience was Russian or Japanese or a combination of both, then the attacks were to be a show, a display, a demonstration.
Kai Erikson, sociolog
Hiroshima »För 16 timmar sedan fällde ett amerikanskt flygplan en enda bomb mot Hiroshima, en viktig japansk militärbas.« »Hiroshima. Själva namnet skriker. Hi-ro-shi-ma.« Hade Japan kapituler »Skulle Förenta staterna bli först med att släppa loss detta obegränsade förintelsevapen över mänskligheten, skulle det innebära att vi förlorade världsopinionens stöd, påskyndade kapprustningen och riskerade möjligheten att uppnå en »Japan skulle ha ha kapitulerat även om inga atombomber fällts, även om Ryssland inte hade gått in i kriget och även om någon invasion inte hade planerats eller övervägts.« Visste amerikanerna »Kapitulation utan villkor är det enda hindret för fred. Det är hans Höghets innerligaste önskan att kriget snart skall ta slut.« »...den första större operationen i det diplomatiska kalla kriget med Ryssland« Reportagen »Jag vände vänstra ansiktshalvan mot spegeln. Kunde detta vara mitt eget ansikte, undrade jag.« »My hands went right through my face.« Historieskrivningen »Segern i Japan firades hysteriskt. Tillräckligt många hade dödats. (Och det är så ett krig slutar. Det är så ett krig slutar.)«
Bomben över Hiroshima fälldes klockan 8.16 på morgonen den 6 augusti 1945. Det fanns visserligen en militärbas vid staden, men Hiroshima hade 400 000 invånare. Och atombomben fälldes över stadskärnan, inte över militärbasen.
Efter kriget gjordes en officiell rapport om bombkriget av US Strategic Bombing Survey. Den kom fram till att 78 000 människor i Hiroshima dog av atombombens direkta verkningar. En japansk studie från 70-talet, den mest omfattande som gjorts, menar att det snarare var 140 000.
Tre dagar senare fälldes en andra atombomb, över staden Nagasaki. Uppskattningarna över antalet döda, från samma källor, slutade på 24 000 respektive 70 000. Den japanska studien visar också att omkring 130 000 människor i de två städerna dog av strålningsskadorna under de närmaste 5 åren.
president Harry Truman den 6 augusti 1945
Julius Lester, svart amerikansk poet
USA:s marinminister, Ralph A Bard, hade redan i slutet av juni 1945 vädjat att japanerna skulle underrättas om det vapen som tagits fram och försäkras att kejsaren skulle kunna få en hedersam roll även efter en kapitulation. Det hade slutat med att han lämnat regeringen.
I mitten av juli skickade 70 av de forskare som varit med och tagit fram atombomben en skrivelse till Truman, där de bad honom att inte använda den utan att varna motståndaren. Den släpptes aldrig ens fram till presidenten.
ur Franckgruppens rapport, 11 juni 1945
US Strategic Bombing Survey juli 1946
De visade också att han såg den politiska betydelsen av att släppa atombomben. Att Sovjet var nästa fiende stod klart sedan länge. Atombomberna skulle »göra intryck på ryssarna", för att använda utrikesminister Byrnes formulering.
Redan tidigt i kriget hade amerikanerna knäckt den japanska koden. När utrikesminister Togo skickade en order om kapitulation den 13 juli var det en enkel match att dechiffrera det.
Japans utrikesminister Togo i ett telegram till ambassadör Sato, som skickats till Moskva för att försöka få till stånd ett fredsavtal, den 13 juli 1945.
P M S Blackett, en av Churchills rådgivare, om beslutet att släppa atombomberna
En General Farrell lät flyga över en grupp vetenskapsmän som slog fast att bomben inte hade efterlämnat några spår av radioaktiv nedsmutsning. En general Groves försäkrade kongressen att strålningsdöden hur som helst antagligen var ett mycket angenämt sätt att dö.
Det tog ett år innan de första intervjuerna med överlevande publicerades. Men det var först framåt mitten av 60-talet som den moderna synen på atombomberna började formas på allvar.
ur Kenzaburo Oes Anteckningar från Hiroshima, skriven 1965, utkommen i England 1971 men i USA först 1985
Kimuko Laskey, en 16-årig japansk skolflicka, om sina skador från atombomben
Både Truman och Churchill använde de siffrorna. Ingen låtsades om att en invasion aldrig hade varit nödvändig. Siffrorna togs hur som helst ur luften.
Amerikanska stabschefer hade räknat med 20 000-25 000 amerikanska förluster vid en invasion av Japan. Den högsta samtida skattning som kunnat hittas hävdade att det handlade om 63 000.
Julius Lester
« Alla utskriftssidor
Senast ändrad 2001-06-02
Copyright 2001 Mikael von Knorring
http://www.socialist.nu/usa/japan