Iran: Kuppen mot Mossadeq

När Iran lät förstatliga det stora brittiska oljebolag som kontrollerade landets olja straffades det med hårda sanktioner. Mossadeq, den nya premiärministern, avsattes 1953 i en statskupp organiserad av CIA.
Landet kom istället att styras med terror av shahen av Iran och den hemliga polisen, SAVAK.

De sju oljebolagen
Det iranska parlamentet beslutade enhälligt i mars 1951 att nationalisera landets enda oljebolag, det brittiska Anglo-Iranian Oil Company (idag BP). Strax efter röstade det med stor majoritet fram en av dem som drivit på hårdast för beslutet, Mohammed Mossadeq, som ny premiärminister.
Världens ledande oljebolag kallades »de sju systrarna«. Det var fem amerikanska företag och två brittiska. De ignorerade Irans försök att blidka dem med delar av vinsten, och bestämde sig istället för att i all solidaritet sätta hårt mot hårt.
De stoppade all försäljning av iransk olja till världsmarknaden. Rent praktiskt fick de Churchills regering att låta en brittisk kryssare handfast hålla alla oljetankbåtar borta från den iranska hamnstaden Abadan. Dessutom frystes landets tillgångar. Sammantaget ledde det det redan fattiga Iran in i en total ekonomisk kris.

»[Det iranska folket] öppnade en gömd skatt som bevakades av en drake«
Mohammed Mossadeq i maj 1951, när nationaliseringen av Anglo-Iranian Oil började gälla

Regeringen radikalis
Mossadeqs regering radikaliserades av att se hur landets ekonomi ströps, och började visa tendenser till att beskatta Irans överklass, »de tusen familjerna«.
På den brittiska regeringens begäran inledde CIA en operation för att störta Mossadeq. De spred historier om att Mossadeq hade kommunistiska planer och en hotande rysk invasion.
Det hade aldrig varit aktuellt. Mossadeq var nationalist, men samtidigt också rik och konservativ. Han hade tydligt motarbetat de sovjetiska intressena av oljefälten i norra Iran, och slog brutalt ner en demonstration organiserad av det moskvaorienterade Tudehpartiet. Under de två hela år som USA och Storbrittanien arbetade på att destabilisera Iran, 1951-1953, vidtog Sovjet inga åtgärder alls.

»...den främsta oppositionen mot den nationella fronten [Mossadeqs regeringskoalition] ... kom från etablissemanget och därefter från Tudehpartiet.«
ur en underrättelserapport till USA:s utrikesdepartement i januari 1953

Kuppen 1953
Shahen av Iran övertalades att försöka avsätta Mossadeq i augusti 1953, men misslyckades och flydde landet. Som svar organiserades en massdemonstration till stöd för premiärministern, dit CIA skickade provokatörer som kastade sten på präster och moskéer för att stämpla regeringen som antireligiös.
Tre dagar senare organiserade CIA en demonstration för shahen, dit de fick ett par hundra demonstranter, bland annat genom att dela ut sedlar i tåget. Med hjälp av en gangsterledare, Shabaan Bimogh, orsakade de så stor tumult i Teheran att regeringen helt kollapsade.
Omkring 300 personer dödades i de stridigheter som bröt ut. Armén fann sig plötsligt vara mycket väl omhändertagen av amerikanerna, som gav dem allt från filtar till vapen. Efter nio timmar strider hade de shahtrogna delarna av den tagit makten.

»Det är möjligt att Tudeh skulle ha kunnat vända utvecklingen mot rojalisterna ... Men av något skäl förblev de helt utanför konflikten.«
Kennett Love, journalist vid New York Times

»Min egen gissning är att Tudeh hölls tillbaka av den sovjetiska ambassaden, på grund av att Kreml under tiden närmast efter Stalins död inte ville ta på sig ansvaret för några konsekvenser ... [av] en kommunistkontrollerad regim i Teh
Kennett Love, journalist vid New York Times

Shahens Iran
Den nya regimen leddes av shahen, som snart började kalla sig »konungarnas kung«. Som premiärminister utsågs en general som hade internerats av britterna under andra världskriget för sina sympatier med Hitlertyskland.
Iran blev en av USA:s närmaste allierade i Tredje världen. Radarstationer, avlyssningsutrustning och flygbasen byggdes upp alldeles längs den sovjetiska gränsen.
Ökade gjorde också fattigdomen, polisterrorn och tortyren. Tusentals avrättades i kampen mot »kommunismen«.

»Shahen ställde bokstavligen hela Iran till förfogande för USA:s militär och underrättelsetjänst«
William Blum

»...i hela den etablerade amerikanska pressen har [vi] varit oförmögna att hitta ett enda exempel på en nyhets- eller bakgrundsartikel som använder beteckningen »diktator« för att beskriva shahen«
Ur en amerikansk mediaundersökning från 1979

Shahens politik
Den nya regimen gav 40 procent av oljeindustrin tillbaka till Anglo-Iranian Oil Company, 40 procent till amerikanska oljebolag och resten till andra bolag. Kermit Roosevelt, den CIA-chef som ansvarat för kuppen, gjorde senare karriär i affärskretsarna kring shahens terrorvälde. Bland annat var han ett tag vice ordförande för Gulf, ett av de amerikanska företagen.
Rockefellerfamiljen, som hade hjälpt till med kuppen på olika sätt, tackades bland annat med att stora delar av shahens privata förmögenhet förvaltades av Chase Manhattan Bank. Deras bolag fick också stora byggorder i Iran.
Shahen genomdrev också en speciell typ av jordreform: bönderna fördrevs från sin jord, som istället övertogs av de kommersiella jordbruksintressen.

»underutvecklade länder med rika naturtillgångar ... har [nu] fått en praktisk demonstration av de stora kostnader som måste betalas om de går bärsärkagång med fanatisk nationalism.«
New York Times ledare i augusti 1954 om kuppen i Iran

« Till huvudsidan för Iran
« Alla utskriftssidor

Senast ändrad 2001-06-02
Copyright 2001 Mikael von Knorring
http://www.socialist.nu/usa/iran