Dominikanska republi: Bosch väljs och avsä

Juan Bosch väljs til
I det första någorlunda demokratiska valet i Dominikanska republiken sedan 1924 vann Juan Bosch, en författare som länge varit i landsflykt, en jordskredsseger. Valet hade i mångt och mycket styrts av USA:s ambassadör i landet, och presidenten togs mycket väl emot i Washington.
Bosch passade bra som det »demokratiska skyltfönster« Vita Huset ville ha som svar på den kubanska revolutionen. Han var liberal i samma stil som Kennedy, och hade inte mycket till övers för kommunister. Castro kallade honom »yankee-marionett« och i den sovjetiska historieskrivningen sågs han som en liberal borgare.
Boschs stöd kom nästan helt från den lägre medelklassen och arbetarklassen - de som hade mest att vinna på hans politiska krav.

Ekonomiska reformer
Trujillo och hans familj hade ägt 71 procent av landets odlingsbara jord och 90 procent av dess industrier. De flesta företagen var dessutom välskötta och vinstgivande. I och med att den nya regeringen tog över alla de tillgångarna hade de alla möjligheter att utveckla landets ekonomi.
Ägarkoncentrationen betydde också att det varken fanns någon inhemsk oligarki eller särskilt många amerikanska bolag som försökte stoppa regeringens reformer.
De startade kooperativa företag, höjde lönerna och införde en förmögenhetsskatt och en progressiv inkomstskatt på upp till 40 procent. Regeringen lade också upp planerna för en jordbruksreform, byggandet av billiga bostäder, en utvidgning av den offentliga sektorn och några försiktiga nationaliseringar

Militären tar över 1
I kongressen och i den amerikanska pressen pyrde missnöjet mot Boschs regering, som beskylldes för att ha kommunistsympatier.
Det finns tydliga tecken på att CIA, precis som vid flera andra tillfällen, drev en kampanj med hjälp av sitt inflytande över massmedia. Bland annat visade det sig senare att en av de reportrar som drivit frågan hårdast, Hal Henrix i Miami News, vara betald av CIA.
Också John F Kennedy tröttnade till slut på Bosch, framförallt för att han vägrade slå ner på den radikala vänstern. När en grupp officerare i juli 1963 ställde ett ultimatum till presidenten var det inte tal om något stöd från USA för de demokratiska strukturerna, och i september tvingades Bosch att avgå.

»...den kommunistiska infiltreringen av Dominikanska republiken går vidare med en otrolig hastighet och effektivitet«

Hal Henrix, reporter för Miami News, som emellertid inte kunde räkna upp en enda kommunist i regeringen

Erkännandet av regim
Bosch och hans medhjälpare misstänkte starkt att CIA och USA:s militär hade uppmuntrat maktövertagandet. Flera amerikanska officerare hade högljutt uttryckts sitt missnöje med regeringens politik.
Fackföreningsrörelsen i landet hade varit ett starkt stöd för presidenten, och det var antagligen en av anledningarna till att det byggts upp en annan, med tydliga kopplingar till USA. Den senare lät sätta in en annons i landets största tidning som uppmanade folk att lita på armén i kampen mot »kommunismen« - en vecka innan kuppen.
Visserligen hade Washington offentligt beklagat händelseutvecklingen, men det var inte tal om någon ny militär uppvisning. Efter två månader hade den nya regimen erkänts och getts alla de förmåner som länderna i den fria världen åtnjuter.

»Det konstiga är inte att han utförde litet utan att han lyckades utföra någonting över huvud taget och behålla sitt ämbete i månader snarare än i dagar.«
Paul Sweezy och Leo Huberman 1971

« Till huvudsidan för Dominikanska republi
« Alla utskriftssidor

Senast ändrad 2001-06-02
Copyright 2001 Mikael von Knorring
http://www.socialist.nu/usa/dom-republiken