Chile: Destabiliseringen

Den chilenska ekonomin var svag och beroende av USA. Under 1970-73 minskade de nya amerikanska hjälpprogrammen till nästan noll.
Samma sak hände med lånen från USA:s Export-importbank, interamerikanska utvecklingsbanken och Världsbanken. Också de ekonomiska stöd och garantier som USA:s regering gav amerikanska företag i Chile minskade drastiskt.

»Vi drabbas inte bara av den finansiella blockaden, vi är också offer för en entydig aggression.«

»Två företag som tillhör några av de största multinationella bolagen, International Telegraph and Telephone Company (ITT) och Kennecott Copper Corporation, har satt klorna i mitt land och försökt styra vår politik.«
Chiles folkvalde president Salvador Allende i ett tal inför FN:s generalförsamling den 4 december 1972

Bojkotter, lockouter
Destabiliseringen av Chile tog sig många former. Åkeriägarförbundet genomförde till exempel en lockout i oktober 1972 som stoppade inflödet av både livsmedel och andra viktiga importvaror. Dessutom stoppades distributionen av de tidningar som stödde regeringen.
Amerikanska företag vägrade sälja reservdelar till Chile, trots att de erbjöds kontant betalning i förskott. Det ledde till produktionsstopp i Chiles koppar-, stål-, el- och oljeindustri. Många bussar och taxibilar stod också stilla för att de inte kunde lagas, eller för att de flesta privata bussbolag helt enkelt slutade att köra.
Flera strejker fick också ekonomiskt stöd från CIA, vilket gjorde dem utdragna och kostsamma. Time intervjuade till exempel förare i en lång lastbilschaufförsstrejk 1973 att de stöddes ekonomiskt av CIA. Så kunde de också äta överdådigt i ett land med matransonering.

»[en] prototyp eller ett laboratorieexperiment för att pröva olika tekniker att med kraftiga ekonomiska satsningar försöka misskreditera och störta en regering.«
William Colby, CIA-chef, om destabiliseringen av Chile

Kopparindustrin
Eduardo Frei hade hanterat de stora amerikanska kopparbolagen, som stod för merparten av Chiles exportinkomster, med silkesvantar.
År 1965 hade han gjort det ena av dem, Kennicott, till statens kompanjon och lagt om skattesystemet så att de nästan tredubblade sina vinster. År 1969 svarade han på de folkliga kraven om nationaliseringar med ett program för att köpa upp delar av det andra, Anaconda - men till ett för deras aktieägare mycket förmånligt pris.
Efter Allendes seger reviderades den chilenska grundlagen så att gruvindustrin skulle kunna nationaliseras. I september 1971 tillkännagav den nya regeringen att de amerikanska koppargruvbolagen skulle nationaliseras utan kompensation.

»Samma företag som brutit chilensk koppar i många år, tjänade mer än 4000 miljoner dollar i vinster enbart under de senaste 42 åren, trots att deras ursprungliga investeringar inte var mer än 30 miljoner dollar.«

»Mitt land, Chile, skulle ha omvandlats totalt av dessa 4000 miljoner dollar. Endast en liten del av detta belopp skulle trygga protein till alla barn i mitt land en gång för alla.«
Salvador Allende i ett tal inför FN:s generalförsamling den 4 december 1972

ITT
ITT, ett stort amerikanskt telefonbolag, hade stått på mycket god fot med Eduardo Frei. När landet 1966 skulle bygga ut sitt telefonnät valdes ITT:s betydligt anbud framför ett från L M Ericsson, trots att det amerikanska bolaget var ökänt över hela Latinamerika för sina undermåliga ledningar.
Företagets VD, Harold Sydney Geneen, var en hård antikommunist som bland annat försvarat regimen i Rhodesia. Att ITT var ett bolag som utåt sett alltid underströk sitt »goda medborgarskap« världen över hindrade dem inte från att i största hemlighet ta en uppsjö av initiativ för att hindra Allende från att nå och sedan behålla presidentposten. Deras centrala styrelse innehöll bland annat en tidigare chef för Världsbanken och en som suttit i CIA:s ledning.
Den chilenska regeringen tog över styret av ITT:s chilenska bolag, men lyckades inte

»Vi bör i tysthet vidtaga alla tänkbara åtgärder för att effektivt förhindra att Allende klarar sig genom de avgörande närmaste sex månaderna.«
ur ett brev från ITT till Vita huset i september 1971, efter det slutgiltiga beskedet att deras dotterbolag skulle nationaliseras

»Ärade representanter, inför världsopinionen anklagar jag ITT för att försöka provocera fram ett inbördeskrig i mitt land. Det är det vi menar med en imperialistisk intervention.«

Chiles folkvalde president Salvador Allende i ett tal inför FN:s generalförsamling den 4 december 1972

Sociala reformer
För befolkningen var de ekonomiska problemen högst konkreta. Det kunde vara svårt att få tag på saker som mjöl, matolja, toalettpapper, cigaretter eller reservdelar till bilen eller TV:n. Problemen förvärrade sig själva, eftersom de gav upphov till ett paniskt köpande.
Men de sociala reformer Allendes regering genomförde uppvägde för många det ekonomiska kaoset.
I kongressvalet i mars 1973 fick UP omkring 44 procent av rösterna, att jämföra med sina 36 procent 1970. Antagligen var det den största ökning ett parti någonsin gjort efter mer än två år vid makten.

»...idag finns över 600 000 psykiskt utvecklingsstörda i Chile på grund av att de inte fått tillräckligt med näring och protein under sina första månader«

Salvador Allende, som var läkare, om sitt program med gratis mjölk

»Ett mer realistiskt hopp hos dem som vill stoppa Allende är att en hastigt försämrad ekonomi kan starta en våldsvåg som leder fram till en militärkupp.«

ITT i ett internt PM från 1970

« Till huvudsidan för Chile
« Alla utskriftssidor

Senast ändrad 2001-06-02
Copyright 2001 Mikael von Knorring
http://www.socialist.nu/usa/chile